- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga XVII : Utdrag ur inkomna utlåtanden /
34

(1909) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1’8 EMIGKATIONSCTItEDNINGEN. BILAGA XVII. INKOMNA UTLÅTANDEN.

beträffande punkt 1 framhålles att den kategori af hemmansägare, som
icke äga tillräckligt stora hemmanslotter för att enbart af de egna
gårdsbruken kunna hafva sin utkomst, icko nämnvärdt berörts af emigrationen, enär
arbetsförtjänst för dem vanligen stått till buds under de senaste 10 ären.
Stenindustrien och en liflig byggnadsverksamhet hafva inom vissa distrikt
lämnat god biförtjänst. Skogsförtjänsterna, hvilka för längre tid tillbaka voro
de hufvudsakligaste, särskildt i länets skogsbygd, hafva däremot under de
senare ären minskats, enär den värdefulla skogen sköfiats hastigare, sedan
förbättrade kommunikationer tillkommit och åstadkommit lättnad i transporten,
äfvensom gynnsammare konjunkturer inom träindustrien inträffat.

I)e större hemmansägarne, som för skötseln af sina gårdar äro i behof
af mera arbetskraft, hafva det vida bekymmersammare. Deras såväl som
de mindre hemmansägarnes söner och döttrar kvarstanna icke i hemmen, utan
längta efter egen verksamhet, och dä medel saknas för inköp af någon
jordlott, söka de vanligen anställning vid industrien eller emigrera.

Beträffande punkt 2 aii9es anledningen till torpens försvinnande hafva
varit att söka hos torparne, som numera föredraga att vara fria arbetare i stället,
för att känna det tvång som innehafvande torp ålägger dem.

För det större jordbruket har en säker och pålitlig arbetskraft härigenom
gått förlorad.

Beträffande punkt 3 framhålles, att tillgången på arbetare varit i ständigt
aftagande under de senaste 10 åren och f. n. är otillräcklig vid jordbruket
inom västra delen af länet.

Beträffande punkt 4 hafva de inkomna svaren icke gifvit vid handen att
bristen på arbetskraft ännu blifvit sä stor, att jordbruket i nämnvärd män
måst eftersättas; tvärtom framgår tydligt, att de af staten och
Hushållningssällskapen vidtagna åtgärderna, såsom Bmåbrukarekurser, anställande af
vandringslärare, premieringar, studieresor m. m., medfört afsevärd väckelse, att den
gamla åkerjorden skötes mera intensivt, samt att bristen på arbetsfolk
framtvingat användning af arbetsbesparande maskiner och redskap.
Rotfruktsod-lingen inom Blekinge har åtgjort gått framåt, hvartill sockerbruket i
Karlshamn i väsentlig mån bidragit, och åkers utläggning till betesmark har
säkerligen icke förekommit annat än i skogsbygden, och där i ringa omfattning.

Beträffande punkt 5, eller önskvärdheten af en billig och ändamålsenlig
jordbrukskredit, är nog denna önskan ganska allmän, i synnerhet nu dä
räntan ä lån är ovanligt hög.

Några större jordförbättringsarbeten kunna icke utföras under tider med
höga dagsverkspriser och höga räntor ä lånadt rörelsekapital, men sorgligare
är att mycket af den skuld, som hvilar på jorden, nog blifvit använd till andra
ändamål än jordförbättringar, inköp af kreatur, inventarier och dylikt.

Lättheten att erhålla penningelån har nog sin stora betydelse, men endast
under den förutsättningen, att medlen verkligen komma till den användning
som i hvarje särskildt fall afses. Kontroll i dessa afseenden har nog belt och
hållet saknats.

Beträffande punkt G får man hoppas, att den kooperativa rörelsen bland
landtmannen, som alltmer gör sig gällande och som börjat med gemensamma
inköp, inom en snar framtid äfven kommer att taga om hand ordnandet af
landtmannaprodukternas försäljning. Inrättande af gemensamma
spanmålsla-gerhus står äfven på dagordningen.

Beträffande punkt. 7. Egnahemsfrågan står nog nära förbunden med
utvandringsfrågan, men möjligen icke så nära som mangen tror. Den högre sociala
ställning som utvandraren tror sig finna i Amerika genom eget arbete,
öfverdrifna förespeglingar om stora arbetsförtjänster och längtan efter att försöka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:24:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emuutdrutl/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free