Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KUNGL. HUSH ÅLLNXNGSSÄLLSK A PEN. 35
något nytt är sannolikt de faktorer, som bidraga mest till att locka Sveriges
ungdom att lämna fädernejorden.
Karlskrona den 5:e februari 1908.
Enligt uppdrag
Aug. Leijonhjelm.
Hushållningssällskapets Sckret«rarc.
Kristianstads läns Hushållningssällskap.
Den befolkningsstatistik, som stått till buds, är frän år 1904, och det är
mycket sannolikt, att förhållandena förändrat sig något sedan denna tid.
Kristianstads län har icke så stor emigration som ett flertal andra län.
Antalet emigranter var 1904:945, under det. att antalet immigranter var 420.
Sålunda var öfverskottet utvandrare 625. Ifrån detta län har utvandringen
till Danmark varit jämförelsevis stor, men denna utvandring har i det
närmaste utjämnats af invandringen från samma land. Den största utvandringen
har dock ägt rum till Nordamerikas Förenta stater med 768, men har
invandringen frän detta land till länet utgjort 236 personer, och utgör sålunda
den verkliga utvandringssiffran 532.
Af de såsom jordbrukare eller jordbruksarbetare angifna utvandrarne var
antalet 215, och invandrarna 65. Till dessa torde nog fä läggas större delen
af de under obestämda yrken befintliga 245 tjänstehjonen, möjligen några af
»arbetarnes.
Skälen tör utvandringen äro många, men äro i detta län mera obestämda
än i de flesta andra.
I.änet består dels af skogsbygd, dels slättbygd. På slättbygden är den
jordbrukande befolkningen i allmänhet mycket välbärgad. Detsamma kan i
stora drag sägas om befolkningen äfven i skogsbygden, där hcmmanslotterna i
allmänhet äro mindre. Men i skogsbygderna sysselsattes en de) af den
jordbrukande befolkningen med en bel del binäringar. I vissa orter finnes en
ganska storartad korgtillverkning, som skaffar goda förtjänster. På andra
orter finnes en mycket omfattande slöjdverksamhet, i det att stora mängder
billigare men äfven dyrare möbler tillverkas. På andra, mera begränsade
områden, är klensmide en ganska viktig biförtjänst. Vid skogsafvorkning finnes
dels mycket god körförtjänst, dels skogsarbete. Vid den mycket omfattande
stenindustrien hafva många fått en mycket god förtjänst genom körslor och
arbete i stenbrotten. Kommer därtill att pä många orter torfströ- och
bränntorftillverkningen skapat möjligheter till biförtjänster, ha skogsbygderna
i allmänhet haft det ganska väl ställdt i detta hänseende. Vi kunna äfven
påpeka de stora biförtjänster, som både på slätt- och skogsbygd erhållas
genom rotfrnktrensning och betupptagning i sockerbruksdistrikten.
Dessa olika biförtjänster hafva efter hand tillkommit, under de senare
40 ären, äfven om en och annan förefunnits förut. Såsom mycket sent
tillkomna kunna arbeten i stenbrott och pä torfindustriens område betecknas.
Angående emigrationens orsaker kunna bl. a. följande framhållas:
l:o) Önskan att bli befriad frän värnpliktens fullgörande. Denna orsak
är dock icke i någon högre grad framträdande inom detta län.
2:o) önskan att komma ut för att se sig oin i världen.
3:o) Tillfällen till, som man tror, bättre förtjänst af sitt arbete, och
möjligen i samband därmed hoppet om att förvärfva medel till eget hem inom
landet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
