Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Il) BMIGRATIONSüTREDNINGEN. BILAGA XVII. INKOMNA UTLÅTANDEN.
4:o) I främmande länder befintliga släktingar eller bekanta, som genom
att sända biljett eller kontanta medel varit direkta orsaker till utvandringen.
Denna orsak är mycket vanlig och en af de svåraste att lå afhjälpt.
5:o) Ekonomiskt obestånd, i allmänhetens ögon brottsliga handlingar eller
fruktan för straff för dylika under strafflag hörande.
I fråga om orsaker står nog den, som upptagits under 3:o) såsom den
viktigaste. Det är i regel dugligt, arbetsamt folk, som af denna orsak lämna
landet. Vi skola söka att något närmare framhålla en del samverkande
orsaker.
När en jordbrukare blir till åren kommen och har barn, öfverlåter han
stället till något af barnen, i regel till äldste sonen. Vid en dylik
ötver-låtelse blir egendomen i regel mycket lågt betald, och de öfriga barnen, som
ej hafva annan verksamhet, anse sig öfverflödiga ocb emigrera ofta nog för
att fä en bättre utkomst. Det lilla arf de kunna vänta är för litet för dem
att med de förhållanden, som hittills varit rådande, bilda eget hein. Den
som köper egendomen får ofta ganska stora skulder att kämpa med. Om
man i stället, delade sönder stället till två eller Hera, skulle alla parter vinna
härpå, men en sådan delning vill man i de gamla jordbrukskretsarna ej gärna
vara med om. Detta fenomen, som är mycket att räkna med, uppträder
kanske icke så mycket inom detta län, men är å andra sidan långt ifrån
okändt. Torparne lämna en icke ringa tribut till emigrationen. På många
platser äro arrendevillkoren något stränga, särskildt där arrendet utgår i
dagsverken. Dessa dagsverken bestämdes i regel för en ganska lång tid
sedan, då arbetspriserna voro betydligt lägre än nu. Där man moderniserat
afgifterna för jorden, är det bättre. Intresset för förbättringar minskas, när
man arbetar pà främmandes jord. Därigenom blir välmågan mindre.
Genom bristande välmåga i hemmen bli barnen ej så intresserade lör jordbruk,
utan lämna ofta nog detsamma för att i främmande länder eller vid
industrien söka sin utkomst. En särskild klass af torpare äro de som finnas på
statens egendomar. En del af dessa finnas på af staten utarrenderade
egendomar, andra på kronoparkerna. De senare äro i regel ganska illa lottade,
då deras kontrakt mångenstädes äro »tills vidare» och då de därjämte
stundom äro utsatta för allt möjligt godtycke från skogstjänstemännens sida.
Deras barn, liksom öfriga kronotorpares, äro icke sällsynta bland emigranterna.
Man bör kunna fordra, att torpare på kronans jord får det bättre än
förut. Deras dagsverksskyldighet borde borttagas och arrendet borde
uppbäras direkt af staten, i stället för att under nuvarande förhållanden mangen
boställsinnehafvare har luifvudgården så godt som gratis.
ßaekstugusittames antal minskas, men är orsaken härtill delvis att de
söka sig arbete i städer eller samhällen. För mången kan det vara svårt att
sitta kvar, beroendo pa att arrendetiden för jorden är osäker. Sådana hus,
som stå på egen grund, finna i allmänhet ägare, men på andras grund äro
husen ej vidare efterfrågade.
Tillgången på arbetskraft för det större jordbruket är nu jämförelsevis
begränsad, dock kan nian iinnu erhålla sådan. Däremot är det svårare att
få den tillfälliga arbetskraft för rotfriiktrensning och dylikt, som så väl
behöfves. Brist pä arbetskraft har inträdt i samma mån industrien utvecklats
och i stor mängd absorberat arbetskraften. Genom de bättre daglöner, som
erhållits dels vid donna, dels vid jordbruket, ha hustrur och barn blifvit
mindre villiga att deltaga i arbetet inom jordbruket. Allra värst är att
erhålla hjälp till mjölkningsarbetet, oaktadt detsamma betalas jämförelsevis
högt, eller ända till 300 kr. pr år. Inom länet är en vanlig dränglön ’250—
300 kr. och fritt vivre. För statare är lönen mellan 700—800 kr. Dags-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
