Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KUNGL. HUSH ÅLLNXNGSSÄLLSK A PEN.
39
och medfört ölsad betalning äfven för sådana arbetare, som icke funnit
arbete vid industrien, eller med andra ord: äfven för dem, som kvarstannat
vid jordbruksarbetet. Tack vare de gvnnsamma konjunkturer, som i öfrigt
nu råda inom landtbruket, har detta äfven hittills mäktat betala de sålunda
ökade arbetslönerna.
Någon nämnvärd utvandring till Amerika eller andra binder har af
ofvannämnda skäl ej heller behöft ifrågakomma under de senaste åren, däremot
hafva städerna och industrisamhällena inom länet dragit till sig mänga, och i
de flesta fall de bästa arbetarne, sa att en betänklig brist på sådana vid
skötseln af de medelstora och större egendomarna gjort sig kännbar.
Innan industrien gjort sitt inflytande på arbetsmarknaden gällande, var
den mindre jordbrukarens ställning i allmänhet betydligt sämre än nu. Han
var då uteslutande hänvisad till det då lägre betalda arbetet vid närmast
liggande större jordbruk och hade mindre tid att sköta sin egen jord. Var
ban därtill skuldsatt, kunde en utvandring till Amerika eller Uanmark ofta
nog framställa sig för honom som den närmast liggande utvägen till en
drägligare existens.
De biförtjänster, som för närvarande stå dessa mindre jordbrukare till
buds, äro af många olika Blag. Många hafva ständigt eller i hvarje fall,
såsom vid sockerbruken, ärligen regelbundet återkommande och högt. aflönadt
arbete. Förutom sockerfabriker, finnes pä länets landsbygd tegelbruk, cement-,
stärkelse-, sprit- ocli torffabriker, kolgrnfvor, kalkbruk, stenhuggerier m. in.,
hvilka alla sysselsätta en mängd närboende mindre jordbrukare. Därjämte
står dem, såsom förut, äfven jordbruksarbete till buds samt, fastän i underordnad
grad, äfven skogsarbetet.
En synnerligen viktig faktor till den ekonomiska ställningen bos den
mindre jordbrukaren är den stora extra inkomst, som dels ban själf, dels
hans hustru och barn, antingen å egen jord eller hos andra, införtjänar
genom skötseln af sockerbetor. Ofantliga summor hafva under do sistförflutna
15 å 20 åren kommit dem till godo.
En mindre del af dessa jordbrukare drifva något handtverk, ofta
trä-skomakarens, och ej så få skaffa sig en ej obetydlig inkomst genom
mjölk-forsling till och från länets många andelsmejerier.
Det torde vara omöjligt att. fastställa några tillförlitliga siffror, som
skulle beteckna den årsinkomst som en mindre jordbrukare kan förskaffa sig
i form af biförtjänster. Som daglönare vid jordbruket erhåller han för
närvarande i medeltal per dag kr. 2— à 2v>o, pä 1890-talet erhöll han
c:a I-as à 1 ■ 7r>, och än mindre pa 1870-talet. För en vid industriellt verk
svsseisatt, fullgod och invand arbetare uppgår daglönen för närvarande till
3 à 4 kr.
Inom jordbruksarbetet bar den förändringen inträdt, att
nyodlingsarbetena. märgling och annan jordförbättring, antingen helt och hållet inställts eller
ock betydligt inskränkts, emedan dessa arbeten tillfölje de höga arbetslönerna
blifvit oräntabla. Tröskning med slaga förekommer knappast numera, och
slöjd för landtbrukets behof är obetydlig.
Inom länet finnes jämförelsevis litet skog, och skogsförtjänsterna hafva
därför mindre betydelse för föreliggande frågor. I de trakter, där skog
förefinnes, uppgår daglönen till 2 å 3 kr.
Mångenstädes, dock ej öfverallt, hafva torpa re försvunnit. Dela är det
industrien, som förorsakat att. torplägenheterna blifvit mindre eftersökta, dels
är det jordägarne, som i synnerhet pa GO-talet själfva förorsakat torpens
försvinnande, därigenom att jordägarne, tillfölje då rådande konjunkturer, ansågo
sig själfva kunna draga större utbyte af torpjorden. Denna lades under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
