Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40 E MIG R A T10 N S ü TRBDN IN G E N. BILAGA XVII. INKOMNA UTLÅTANDEN.
gärdens eget brnk, sedan byggnaderna rifvits. Sedermera visade det. sig att
beräkningen varit felaktig, arbetslönerna stego, och inkomsterna af den indragna
torpjorden motsvarade ej de pä densamma nedlagda omkostnaderna.
Emedan hufvudsakligast den sämsta och mest aflägset belägna jorden
uppläts till torparne och bostäderna mångenstädes lämnade ätskilligt att
önska samt arrendevillkoren oftast voro hårda, är anledningen till torpens
försvinnande i do flesta fall att söka hos jordägaren.
fa. senare tider däremot göra inånga jordägare sitt bästa att förmå
dugliga arbetare att öfvertaga torpen.
Som torparne utgöra en värdefull och pålitlig arhetsstam, måste torpens
försvinnande medföra betänkliga följder för de större och medelstora
egendomarna, då anskaffandet af lagstadda tjänare och daglönare blir allt
svårare.
Ett torpsystem, infördt, i moderniserad form, anses af somliga kunna
rada bot för nuvarande svåra belägenhet, och anskaffandet af en stam
arbcts-villiga småbrukare, samlade kring de större egendomarna, torde i många fall
kunna rädda det medelstora och stora jordbruket från nu rådande
svårigheter. Dessa småbrukare torde i någon form, t. ex. medelst (ärftlig) aborätt,
knytas fastare till den af dem |nnehafda jorden, än hittills skett.
Att tillgängen pä arbetskraft till jordbruket ganska betydligt aftagit,
framgår af hvad ofvan därom sagts. Förutom do angifna grunderna därtill,
tillkommer äfven värnplikten, som drager ungdomen från jordbruksgöromålen
under en stor del af året.
Mest framträdande är emellertid bristen på mjölkerskor, hvilka snart ej
längre stå att erhålla, äfven mot, betydligt förhöjda löner. Emigrationen till
städerna torde vara den väsentligaste anledningen till bristen på mjölkerskor,
i det den kvinnliga ungdomen föredrager att tjäna i städerna, eller åtminstone
på sådana ställen där ingen mjölkning förekommer.
Denna arbetarebrist framträdde särskildt märkbar pä 1890-talet och har
tilltagit intill närvarande stund, dä tillståndet på mänga ställen betecknas
såsom betänkligt, på andra däremot, ännu såsom drägligt.
1 stor utsträckning har till de större egendomarna inom länet
införskrif-vits småländska och polska arbetare af båda könen, hvilka ersatt bristen på
inhemska arbetare, isynnerhet vid skötseln af sockerbetsfälten.
Beträffande jordbruksarbetande klassens förmåga att åstadkomma fullgoda
arbetsprestationer, finnes all anledning att förmoda att. denna förmåga tilltagit
med de gynnsammare personliga förhållanden, som nu råda. Arbetaren har
nu för tiden råd att äta, kläda sig och bo bättre än förr. Däremot sakna
de yngre tillfällen att till fullkomlighet öfva sig i vissa färdigheter, såsom att
hugga med lie eller dylikt. Denna brist framträder dock mindre störande,
dä dylika arbeten numera allmänt utföras med maskiner.
Tillfölje arbetarebristen har emellertid mången arbetsgifvare tvingats att
nöja sig med under- och öfverariga arbetare, och dessa hafva gifvetvis ofta
gifvit anledning till anmärkning pä förmågan att lämna ett fullgodt arbete.
Omvändt synes ibland förhållandet vara beträffande viljan att lämna ett
fullgodt arbete, isynnerhet när socialistiska agitatorer lyckats vinna gehör för sina
läror. Beklagligt, nog råder ibland obenägenhet för ordning, och likgiltighet
för arbetsgifvare^ intressen.
Ingenstädes har dock inom länet tillfölje arbetarebristen åkerjord blifvit
utlagd till betesmark, om ock i enstaka fall de gräsbärande skiftena i
cirkulationen ökats, t. ex. frän 2 skiften gräsvall till 3 dylika. Ej heller har, pä
grund af nämnda brist, rotfruktsodlingens framsteg blifvit fördröjdt, tack vare
importen af säsongarbetare. I stort sedt drifves rotfruktsodlingen. isynnerhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
