Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KUNGL. HUSH ÅLLNXNGSSÄLLSK A PEN.
47
1) Hvad de nu framställda frågorna beträffar, så synes icke i denna ort
den ekonomiska ställningen kos de mindre hemmansägarne hafva haft något
särskildt inflytande på emigrationen. I)e hafva nämligen i allmänhet haft
goda biförtjänster genom slöjd (styckesöm, väfnad, bleckslagcri, möbelsnickeri,
mureriarbete m. m.), och torde denna kategori af inbyggare blott i ringa grad
emigrerat. Att emellertid de vuxna barnen här ofta lämna hemmen, torde bero
därpå att deras anspråk på någon ersättning för sitt arbete i allmänhet ej fyllas.
■2) Däremot torde emigrationsfrekvensen i denna ort hufvudsakligast vara
att söka uti torpare- och backstugusittareklasserna. Öfverallt i skogstrakterna
härstädes finnas nämligen nedlagda torplägenheter; de torde kunna räknas i
ett tusental dessa ödetorp och — orsaken härtill? Jo, förutom de ofvan
angifna, hafva nog äfven sociala förhållanden härvidlag influerat. Kändt är
nämligen att det råder en stor klyfta i detta hänseende mellan bonden och
torparen, och den senare känner sig ofta stå i ett alldeles för ofritt tillstånd
i förhållande till husbonden. Ytterligare torde ock torpen i allmänhet varit
af så liten och dålig beskaffenhet., att torparen, då han ägde större familj,
svårligen kunde lefva på torpets afkastning. Hvad som man ofta äfven hör
torpare uppgifva som orsak till flyttning, särskildt till städerna, är den för
deras barn betungande skolgången, som ej sällan kan kräfva att barnen
hvarannan dag, och snart hvar dag. oberoende af väderleken få tillryggalägga en
lång skolväg, som understundom kan öfverskrida en tnil.
Torpsystemets så småningom skeende försvinnande har på det.
kännbaraste berört såväl det större som äfven det mindre jordbruket. Förutom
att mycken åkerjord på detta sätt ödelagts, så försvåras i hög grad härigenom
driften, särskildt skördearbetet, vid jordbruken, såväl större som mindre.
Något annat botemedel mot den genom torpens försvinnande uppkomna
arbetar-bristen torde ej finnas, än att mot kontant ersättning lega löst arbetsfolk eller
genom anställande af legda tjänare. Men äfven denna senare form för
ar-betsaftal synes snart tillhöra en försvinnande tid.
3) Beträffande frågan om tillgången på arbetskraft för det större
jordbruket, så är det. ej mycket att tillägga utöfver hvad ofvan under
punkt 2 redan är nämndt. Den är alldeles otillräcklig för att jordbruken
skola kunna skötas väl. Hvad kvinnornas arbetsprestationer beträffar, så är
redan förut nämndt att de hafva stor obenägenhet för landtarbete, och
särskildt är det snart sagdt omöjligt att få några mjölkerskor. De manliga
arbetarnes prestationer torde däremot nog vara i kvalitativt hänseende
öfverlägsna dem som åstadkommos för några årtionden sedan.
4) Gifvetvis följer af hvad ofvan är nämndt, att genom emigrationen och
flyttningen från landet jordbruket betydligt hindrats uti sitt framåtskridande
och att åkerarealen minskats.
5) Beträffande frågan om jordbrukskrediten vill Hushållningssällskapet
hänvisa till de artiklar om förenings- eller kreditkassor, som under förra året
stått att. läsa uti Landtmannabladet, utan att dock vilja göra något uttalande
om huruvida detta kreditsystem kan hafva några utsikter att praktiskt
realiseras uti var ort. Det vill synas som solidaritetskänslan, på hvilken detta
system är byggdt, ännu är alldeles för litet utvecklad härstädes bland
jordbrukarne för att kunna åstadkomma dylika föreningar.
G) Ehuru afsättningsförhållandena för landtmannaprodukter i denna ort
i allmänhet, äro goda, vore det dock af stor betydelse om det kunde ordnas
ej blott en planmässig gemensam försäljning af landets alster utan äfven för
kooperativa inköp af landtmannaförnödenheter. För det senare ändamålet har
det ock bildats en förening, som redan trädt i verksamhet, men den synes
behöfva stöd af allmänna medel för att vidare utvecklas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
