Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48 KMIGKATIONSUTRKDNINGKN. BILAGA XVII. INKOMNA UTLÅTANDKN.
7) Otvifvelaktigt kan egnahcmssträfvandet verka som ett botemedel mot
emigrationslusten och invandringen till städerna, men det gäller då att icke
ånyo skapa en sådan klass medborgare (se ofvan mom. 2), som skola finna
sig besvikna pä utsikten till bärgning och trefnad, utan denna fråga torde
böra lösas i den riktningen, att det, egna hemmet antingen till sin storlek
och utvecklingsmöjlighet är sä stort och bördigt, att ägarens arbetskraft och
resurser blifva fullt betalda ocb tillgodosedda, eller ock liar ett sådant läge.
att stora möjligheter finnas till goda biförtjänster. Att på nytt taga upp de
ödelagda skogstorpen, hvilka för öfrigt som skogbärande, med nuvarande
skogspris, kanske gifva lika god ränta som odlade, det torde vara att gå alldeles
mot tidsströmuingen.
Men skall egnahemslänerörelsen verkligen kunna uppbära de
förhoppningar, som allmänt ställas på den, sä bör nog det därmed förenade ansvaret
läggas på kapitalstarkare axlar än hushållningssällskaperuas. Inom kort är
lånerörelsen uppe vid de flesta sällskap uti ett antal kronor, som kan
skrifvas med sexsiffrigt tal, och denna bankaffär skall da drifvas af institutioner,
som sällan förfoga öfver större kapital än något hundra tusen kronor. Detta
kan ej kallas sundt, utan torde stå nära gränsen af det som enligt allmän
affärsmoral bör anses vara otillåtligt.
Önskligt vore därför, att staten själf åtoge sig ansvaret för lånerörelsen,
likaväl som den lämnar förlaget. Då kunde äfven åtskilliga lättnader göras
med afseende på formen för lånens utlämnande, som nu i allmänhet anses
för byråkratisk.
Horas den 2(5 januari 1908.
På Förvaltningsutskottets vägnar, enligt uppdrag dess Afdelning:
Joh. Erikson.
Ordförande.
Otto Mannerfelt.
Älfsborgs läns Norra Hushållningssällskap.
Inom vissa orter af området har hrmmanskly fningen fortgått sa läugt
inan kan anse önskvärdt, i det att hemmanslotterna här ungefärligen endast
lämna arbete och bärgning åt en familj. Inom andra orter åter torde
hem-mausklytningeu ännu kunna, utan risk för arbetslöshet eller klen försörjning
af själfva hemmanet, drifvas betydligt längre. Dessa senare orter lida nu
ofantligt af arbetarebrist, och frän desamma har emigrationsströmmen fyllts,
och de visa ännu stor tendens att fylla denna.
Den ekonomiska ställningen hos den klass af hemmansägare, som måste
söka en del af sin bärgning genom arbete utanför den egna torfvan, har
under de senaste 40 ären afgjordt förbättrats, detta på grund af dels
människoarbetets ofantliga värdestegring och dels lättheten att finna väl betaldt
arbete utom hemmet. Nuvarande biförtjänster för dessa smahemmansägare
äro ganska växlande; så finna de i skogsbygderna boende, pä grund af
skogarnas raska omsättning och skogsprodukternas ökade värde, god biförtjänst
genom huggning och körning i de närbelägna skogarna; i andra trakter
skaffas god förtjänst genom byggnadsarbeten, ii andra äter genom hemslöjd
af en eller annan art. De som bo i närheten af (le ganska talrikt
förekommande trämasse- och pappersbruken skaffa sig god förtjänst vid denna industri,
och sä till sist finner mången väl betalad biförtjänst som grofarbetare vid all
öfrig industri samt vid tegelbruken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
