Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1’8 EMIGKATIONSCTItEDNINGEN. BILAGA XVII. INKOMNA UTLÅTANDEN.
grund förbättringar höra till sällsyntheterna. Åkers utläggande till bete kan dock
endast i de inest hemsökta delarna af området sägas vara beroende pa knapp
människearbetskraft och har ännu sällan förekommit, utan snarare pa jordens
magerhet och ägans frånlägsenhet.
Med afseende på jordbrukskrediten måste man säga, att
hypoteksinstitu-tiouen numera tillfredsställer alla rimliga anspråk. Men en annan sorts
hypoti-seririg, den, att jordbrukaren genom sättande af hela eller viss del af skörden i
pant i lagerbus och med denna pant som säkerhet kan få korta lan mot skälig
riiuta, är ett kraf som alltmer tränger sig fram. På samma gång som
jordbrukaren härigenom finge större frihet att invänta höjdkonjunkturerna, skulle
det säkert bidraga till att mången landtman i rätt tid kunde afsluta sina
utarbeten på hösten och ej, som nu ofta är fallet, måste försätta dessa lor att
leverera en förskottslikviderad vara. Att öka personalkrediten för
hemmans-ägarne vore näppeligen en välbetänkt åtgärd, då de lätt åtkomna pengarna i
många fall skulle missbrukas och belt säkert föda eu hel del onödiga och
skadliga behof.
Ett annat önskemål har länge varit ordnandet af landlmannaprodukternas
försäljning på ett sätt, som kunde tillförsäkra jordbrukarne (särskildt de mindre)
full valuta för sina varor. Det uppsving, som de kooperativa föreningarna
för gemensamma uppköp på senare åren vunnit, torde kunna gifva en
fingervisning rörande sättet för denna frågas lösning, och inom en del
inköps-föreningar har redan frågan om gemensam försäljning af jordbruksprodukter
börjat dryftas.
Egnahemsfrågans nära sammanhang med ut.vandringsfrågau är ju
obestridlig, och en lycklig lösning af den förra kan utan tvifvel i hög grad
bidraga till lösningen af den senare, eller åtminstone förtaga dess olyckliga
verkningar. Men det torde vara lika obestridligt, att egnabemslåncrörelsen
måste omorganiseras på ett sätt som gör den mera effektiv. Hufvudsaken
torde härvid vara, att staten på ett kraftigare sätt än som nu är fallet
underlättar förvärfvandet af jord och själf påtager sig risken för lånerörelsen.
Är frågan verkligen sä viktig, och härom äro väl alla ense, bör staten gå ännu
längre, nämligen sa långt att den t. o. m. offrar pengar pä dess framdrifvande.
Vid diskussioner och i skrift talas ofta om att statens domäner borde
styckas till egna hem. Då en stor del af sällskapets område är glest
be-byggdt och befolkningen mångenstädes är obenägen att slå sig ned ute på
landsbygden och lifnära sig af jordbruk (de lockas af industriens höga
aflöningar), anser hushållningssällskapet, att denna metod bör användas med
försiktighet. Erfarenheten från länet har visat, att, vid sådan styckning, de
bästa bitarna gå ät och de sämre blifva utan köpare. Förvaltningen af
dessa öfverblifna lotter blir mycket dyr, och lotterna komma vanligen i
fullkomlig vanhäfd. Kedan nu begagnado åtgärder för beredande af egna hem
på kronans domäner äro synnerligen ändamålsenliga, dä de tillförsäkra med
eget boningshus försedd lägenhetsinnehafvare tillfälle att, efter förut verkställd
uppskattning, utan offentlig auktion lösa den afsöndrade jorden medelst 10 års
afbetalning. Dessutom erlägges under dessa är ingen ränta å innestående
köpeskilling. Men en anmärkning kan göras mot systemet: sådant tillfälle
att förvärfva eget hem återkommer allt för sällan, nämligen endast hvart
tjugonde är. Kunde man utfinna en form, diir lägenhet, utan att gå
arren-datorns rätt för nära, kunde få afsöndras under arrendeperioden, vore mycket
vunnet och skulle vara en mycket lyckligare form, än att, på en gång stycka
sönder bela egendomen.
Dä hemmansklvfning vid arfskiften ofta hindras af de särskildt för
små-brnket högst betydande kontanta utgifter, som dels laudtmäteriförrättningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
