Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KUNGL. HUSH ÅLLNXNGSSÄLLSK A PEN.
49
Vid tiden för emigrationens början torde det varit förbundet med ganska
stor svårighet för småhemmansägaren att finna varaktigt arbete utanför
hemmet, på samma gång detta arbete betalades mycket lågt. Arbetet vid denna
tid utgjordes hufvudsakligen af skogshuggning, kolning, körslor af kol och
järn för bruken samt för vissa orter byggnadsverksamhet och hemslöjd.
Förändringen i biförtjänster koin dels vid omläggningen af järnbruken
till trämasse- och pappersbruk, dels vid kommunikationernas förbättrande,
såsom byggandet af länets goda järnvägsnät och Dalslands kanal, hvilket haft
till följd en ofantlig värdestegring på skog och skogsprodukter och industriens
uppblomstring. De mindre hemmansägarnes ställning i ekonomiskt afseende
i jämförelse med de större jordägnrnes har under senare tider blifvit högst
betydligt förbättrad och måste nu anses bättre än de senares, beroende på
att småbrukaren haft förmånen att kunna sköta sin näring med uteslutande
de egna familjemedlemmarna, under det att de stora hemmansägarne
nödsakats drifva sitt vrke med tillhjälp af lejda arbetare, hvilka till följd af
emigrationen och industriens kraf på arbetskraft med ären blifvit allt dyrare.
Att torparne alltmera försvinna torde dels hero på jordägarens
försummelse att vid ökadt värde på människoarbetet tillämpa detta på torparne,
hvarigenom do under senare år oftast betalt en oskäligt hög torpskatt och
fått allt för litet betaldt för sina s. k. öfverdagsverken, dels på torparnes
obenägenhet att utgöra torpskatten i form af dagsverken vid gården, i all
synnerhet om torpet är aflägset. En annan orsak torde vara att jordbrukarne
ej vilja ga in på torparnes allt mera vanligt uttalade önskan att få erlägga
torpskatten i form af kontant, arrende samt rättighet att söka arbetsförtjänst
hvar dem lyster, såsom vid industri eller dylikt. Där torpen varit så stora,
att lejd arbetskraft fullgjort torpskatten, ha de ökade dränglönerna ruinerat
torparen trots det,, att han måst nöja sig med allt yngre och svagare drängar,
hvilket återigen orsakat, att. jordägaren måst insätta minderåriga, där fullgod
arbetskraft beböfts. Att bacLstug mittarne, som oftast äro personer med ovilja
för arbete och hvilkas existensvillkor äro mycket små, försvinna, måste för
alla räknas som en fördel. Torpsysteniots försvinnande ökar afgjordt
storjordbrukets svårigheter och skadar hela jordbruksnäringen, ty rekryteringen
af kunniga och jordbruksintresserade arbetare bar hufvudsakligen skett från
torpen.
Tillgången på arbetskraft vid jordbruket har afgjordt minskats under de
gångna 40 åren, dock ej i jämnt fallande skala, titan har under de 10 à 15
sista åren, och framför allt de 3 sista åren, tillgången i oroväckande grad
förminskats. Ehuru emigrationen har sin dryga del i den knappa tillgången
på arbetsfolk inom jordbruket, torde dock en del få skrifvas på dels
industrien, som med sin höga dagspenning suger till sig landtarbetarne, och dels
ungdomons alltmera tilltagande obenägenhet att arbeta i jorden och »tjäna
bönder». — Dagsrerkspriserna för 40 år sedan torde rätt, allmänt varit. 75 öre
för fullgodt vinterkarldagsverko och 1 kr. à 1’ss för fullgodt
sommarkarl-dagsverke. Fullgod dräng i husbondens kost betalades vid samma tid med
100—125 kronor. Nu däremot betalas för långt, sämre arbetare 2 kr. för
vinterkarldagsverke, 3 kr. för sommnrkarldagsverke samt 275 —300 kr. för
knap]|t fullgod dräng i husbondens kost. Viljan och förmågan att åstadkomma
fullgoda arbetsprestationer iir i starkt aftagande, beroende på tidsandan, som
fordrar kortare arbetstid och högre dagspenning, men cj finner angeläget vara,
att arbetsprodukten stegras i samma män som dagspenningen.
Bristen på arbetskrafter inom jordbruket gör sig så starkt kännbar, att
endast de allra nödvändigaste arbetena kunna utföras och att såväl skörden
som andra arbeten ofta försenas. Täckdikning, stonbrytning, odling och andra
i—00707
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
