Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KUNGL. HUSH ÅLLNXNGSSÄLLSK A PEN.
79
Norrbottens läns Hushållningssällskap.
l:o) Emigrationen ifrån länets olika socknar liar haft mycket, olika
omfattning. Under det att t. ox. ifrån Arvidsjaurs socken under loppet af 25 år
endast emigrerat t personer, nämligen 3 män och 1 kvinna, har ifrån den
lilla Neder- Torneå socken (med mindre än 6,000 invånare) under 20-årsperioden
1887- 1007 emigrerat 258 personer, oafsedt dem som lämnat landet utan
utflyttningsbetyg, öfverhufvudtaget synes emigrationen hafva varit störst i
den ifrån jordbrukssynpunkt gynnsammaste delen af länet., nämligen Tornedalen.
Men äfven härifrån är det i allmänhet icke hemmansägare, som emigrerat,
men däremot många hemmansägaresöner och hemmansägaredöttrar, förutom
inhysingar och lösa arbetare.
Detta star visserligen i ett visst, ganska intimt samband med
hemmans-klyfningarnas fortskridande inom länet, men i regel icke pa det sättet, att
heminansdelarna genom fortsatta klyfningar redan skulle hafva blifvit så små,
att dc ej tillåta en fortsatt delning och därtör nödga Hertalet af barnen att
lämna fädernetorfvan och söka sin utkomst på annat håll. Visserligen hafva
hemmanen i vissa socknar, särskildt i vissa lappmarkssocknar, sä liten
iiuigo-jord, att en delning af denna skulle göra, att de nya ägarne icke blefvo
besutna. men tar man hänsyn till hemmansarealerna öfver hufvud taget och
särskildt till hemmanens tillgångar till odlingsmark, kan man säga. att. de
fiesta hemman hafva nog stora arealer odlingsbar mark. för att de, under
förutsättning af att odlingsmarken blef uppodlad, väl skulle tåla en ganska
långt drifven hemmansklyfniug. I särdeles hög grad gäller detta om
Tornedalen, hvarifrån emigrationen är lifligast och där obenägenheten emot
hem-mansklyfningar ocli ägostyckningar också är störst.
Denna obenägenhet emot hemmansklyfningarna är en af de kraftigast
bidragande orsakerna till emigrationen af hemmansägaresöner och
hemmansägaredöttrar. I allmänhet vill en hemmansägare ej under sin lifstid afsöndra
någon del af sitt hemman till sina söner; och då han dör eller ej längre
orkar sköta om detsamma, öfverlämnas hemmanet vanligen till den äldste
sonen emot en jämförelsevis låg lösesumma, till fördelning bland de öfriga
syskonen. Redan innan detta inträffar, hafva de söner, som icke äga utsikt
att få öfvertaga hemmanet eller någon del af detsamma, ofta lämnat
fädernehemmet för att på annat håll söka sin utkomst. Mänga af dessa emigrera.
Såsom en allmän regel gäller därför, att endast de, som icke i
hembygden kunna skaffa sig eget jordbruk, emigrera, och att ytterst fä af de
mindre hemmansägarne och smäbrukarne lämna landet. Så meddelas ifrån
Arvidsjaur, Gällivare och Tärendö, att inga hemmansägare emigrerat, ifrån
Muonionalusta, att i mannaminne har ingen hemmansägare emigrerat till
Amerika», ifrån Jockmock, att under tiden 1 Ht<8—1907 endast en
hemmansägare emigrerat, och ifrån flertalet af de öfriga socknarna, att det är mycket
sällsynt, att någon hemmansägare emigrerat till Amerika.
Af detta förhällande framgår, dels af hvilken storartad betydelse
egna-hemsfrägan här kan blifva såsom ett medel emot emigrationen ifrån detta län,
ocli dels att emigrationens storlek inom de olika områdena är endast indirekt
beroende af konjunkturerna pä det egentliga jordbrukets område.
Emot detta sista omdöme synes visserligen strida det sakförhållandet, att
emigrationen varit störst under de år, som följt efter de stora missväxtåren.
Sä meddelas ifrån Jockmocks socken, att året efter missväxtåret 1902
emigrerade det största antalet personer (18 st. utaf 40 ander hela perioden 18H8—
’907). Liknande var förhållandet i Korpilombolo kapellförsamling. Men då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
