Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80 EM Hi RATIONS UT REDNING EN. BILAGA XVII. INKOMNA UTLÅTANDEN.
denna emigration icke utgår ifrån den jordbrukande befolkningen, utan ifrån
den egendomslösa befolkningen, så kan den ej förklaras såsom beroende af
annat än den arbetsbrist ocb de dåliga konjunkturer, som i allmänhet åtfölja
ett missväxtår.
I)en obenägenhet mot hemmansklyfningar, som inom större delen af länet
gör sig gällande, beror visserligen till stor del på gamla fördomar, inom
Tornedalen också på de svårigheter som förorsakas af befolkningens
obekantskap med riksspråket, men äfven i icke oväsentlig grad på de med dessa
förrättningar förenade dryga kostnaderna. Det skulle därför vara ett viktigt
steg till motverkande af emigrationen ifrån denna del af landet, om
kostnaderna för landtmäteriförrättningarna kunde på ett eller annat sätt nedbringas.
De biförtjänster, soin å de olika orterna stå de mindre jordbrukarne till
buds, och dessa biförtjänsters allmänna förändringar under de sista 40 ären,
hafva likaledes utöfvat ett mera märkbart inflytande pä emigrationen endast
i den mån som de inverkat på deri icke jordägande befolkningens tillfälle
att inom landet erhålla sin utkomst.
Dessa biförtjänster hafva under de sista årtiondena undergått ganska
stora förändringar.
Jakt och fiske, som för 40 ar sedan utgjorde mycket viktiga biförtjänster
för de mindre hemmansägarna, äro numera af liten betydelse, om man undantar
ripjakten i de öfversta lappmarkssocknarna pä gränsen mot Norge. I de
s. k. sjöbyarna vid kusten bedrifves visserligen ännu fiske, inen i allmänhet,
har det visat sig, att ju mera den jordbrukande befolkningen lämnat detta
näringsfång a sido och slagit sig pä att i stället arbeta pa sitt jordbruk,
desto bättre reder den sig i ekonomiskt afseende. Laxfisket i de större
floderna, som förut varit en mycket gifvande inkomstkälla, har under de sista
10 ären lämnat dålig afkomst. I mänga fall har afkastningen knappt betalat
arbetet med fiskebragdernas utsättande. Inom lappmarkerna är lisket. däremot
på många ställen af betydelse för befolkningens dagliga föda.
Kolning och tjärbränning, som förut voro af stor betydelse såsom
binäringar till jordbruket, hafva pä sista tiden gått allt mer och mer tillbaka.
Genom anläggningen af järnverket vid Karlsvik invid Luleå bar dock
kolningen tagit något litet uppsving på sista tiden. Det mesta kolet erhåller
detta verk dock ifrån koladt affall från sågverken vid kusten.
Inkomsterna af skogs- och timmerarbeten variera mycket efter olika
konjunkturer på trävarumarknaden. Under de goda trävarukonjunkturernas
tid voro dessa förtjänster mycket höga, men förde då med sig den
olägenheten, att många hemmansägare allt för mycket drogos bort ifrån sitt
jordbruk, hvartill kom, att de goda inkomsterna och vistelsen utom hemmet
framskapade en del ökade lefnadsbehof, som det, sedan de goda tiderna tagit
slut, blef svårt att fylla med det försummade jordbrukets afkastning. I stort
sedt hafva dessa skogsarbeten långt ifrån hemmen därför varit ägnade att
tillbakasätta jordbruken och därmed också dessas förmåga att lämna sina
innehafvare en skälig afkastning. I de nedre socknarna har befolkningen
också franska allmänt kommit till insikt om det föga ekonomiska uti dessa
arbeten och i stället börjat ägna större uppmärksamhet åt arbetena vid
hemmet.
Särdeles timmerflottningarna hafva visat sig utgöra ett svårt hinder för
jordbrukets framåtskridande. Ifrån Tornedalen klagas pa många håll öfver
svårigheterna att under den för jordbruket bradaste tiden kunna få någon
arbetshjälp, då alla arbetare äro sysselsatta med timmerflottning. Många
hemmansägare föranledas äfven genom detta arbete att alldeles försumma sitt
jordbruk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
