Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88 KMIGRATI0NSUTIU5DNINGKN. BILAGA XVII. INKOMNA UTLÄTANDEN.
Sedan rättigheten att köpa ståndskog för afverkning begränsats först till
20 ocb därpå till 5 år, uppstodo farhågor tios bolagen att icke komma i
besittning af tillräckligt virkesförråd för att - mata» sina sågar, och bolagen
började da att i stället för afverkningsrätter köpa hela hemman. Den redan
förut missbelåtna och, genom här ofvan anförda förhållanden, mångenstädes
af ekonomiskt betryck lidande befolkningen omfattade med bogärlighet tillfället
att göra sig kvitt iråkade svårigheter genom att afhända sig sitt hemman, på
hvilket man ändock alltid fick kvarsitta såsom arrendator, och detta så mycket
hällre som i många fall nfverkningsrätten till skogen var försåld till många
år framåt.
Af hvad jag här ofvan anfört synes som om det förhållandet, att
hemmanen i Norrland vid desamma öfvergången afvittring tilldelats för stora
och värdefulla skogsanslag, varit, en väsentlig orsak till nu rådande
missförhållanden, en öfvertygelse hvaruti man styrkos däraf, att på trakter, där sedan
långa tider tillbaka ingen afsaluskog varit till finnandes, befolkningen bevisligen
står sig bättre på sitt jordbruk och äger kvar sina hemman.
Kn omständighet, som här kanske borde beröras och som gifvetvis medverkat
till skogshem manens öfvergång i bolagens händer och sålunda äfven benägenhet
för emigration af deras förra ägare, är exempelvis följande. En hemmansägare
aflider och efterlämnar åt sina barn, kanske en fem à sex öller flere syskon,
ett hemman med värdefull skog, som den aflidne ej försålt. Den redan odlade
och odlingsbara jorden är af för liten betydenhet för att genom en kostbar
skiftesförrättning fördelas mellan arfvingarne, af hvilka dessutom kanske finnas
de, som ej vilja ägna sig åt jordbruk, utan yrka pä att varda, såsom man
säger, utlösta. Till följd af skogens stora värde saknar den eller de af barnen,
hvilka till äfventyrs vilja stanna på fädernegården, medel att utbetala sina
syskons arfvedelar, hvilka dessutom mången gäng, då, såsom tyvärr ofta är
fallet, enigheten mellan arfvingarne lämnar åtskilligt att önska, kunna vara
svåra att bestämma. Återstår således knappast annan utväg än att försälja
skogen eller kanske hela hemmanet till virkesspckulauter och dela den därvid
influtna kontanta förmögenheten.
Den aftagande hågen för jordbruket eller öfver hufvud taget för allt
arbete, som långsamt men säkert gifver en måttlig utkomst, är i ögonen
fallande. Xorrländingen är född affärsman och vill hälst såsom sådan söka
bereda sig en lättare vunnen utkomst. Lägger man härtill de lockande, mer
eller mindre sannfärdiga skildringar, som af hemvändande skrytsamma
utvandrare uppdragas af Amerika, är lätt att inse att. jordmånen här skall vara
särdeles lämplig för emigrationslustens frö att gro uti.
Östersund don 31 december 1907.
L. /•’. .1 fotänder.
Ofverjägmästaren i Umeå distrikt.
En hemmansägares i Lappmarken ekonomiska ställning var förr i många
fall mera gynnad än hvad i samma hänseende un måste anses vara
förhällandet. Man var uteslutande jordbrukare, jägare och fiskare och förde i
allmänhet en tryggad tillvaro. Familjens timliga lefnadsbehof erhöllos af
åkerbruket med boskapsskötseln, som på den tiden och vissa traktor stod vida
högre än nil, jakten eller fisket. Likvisst kunde under de år, dä det
ull-männeligen använda sädesslaget, som den tiden utgjordes af korn, fördärfvados
af frost eller af ogynnsamma omständigheter hindrades att mogna eller dä
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
