Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKOGSSTATEN’.
89
andra tillstötande vidriga orsaker förtogo hemmansägaren möjlighet att frän
de naturliga ängarne och bäckröjningarne hämta nödiga fodcrskördar ät
kreaturen, och med dåtidens brist på kommunikationer, brydsamma och svåra
tider, ja rent af allmän nöd uppstå, hvarom ock historien har att förtälja.
Mon den allmänna välmågan och motståndskraften var större dä än nu, sedan
det lockande — men ovissa och gemenligen dåligt betalda — arbetet i
sågverksrörelsens tjänst kommit hemmansägaren att mycket försumma jordbruket,
som likvisst är det enda och säkraste medlet för befolkningens lifsuppehällc
inom dessa trakter.
När sålunda under slutet af sextio-talet en följd af härda år uppstodo
för befolkningen i Lappmarken, hvad var då naturligare än att den om sitt
eget väl misströstande och godtrogne hemmansägaren lätt skulle falla för
frestelsen att till skogsspekulanter försälja den afverkningsrätt till sin skog,
som han var tillförsäkrad och som enligt statsmakternas mening var ägnad
att för framtiden utgöra hemmansägarens stöd under brydsamma tider. Men
det var ej nog med att afverkningsrätterna nfhändes, utan snart nog började
man ock afhända sig själfva hemmanen. Stundom lingo de gå i pant när
utfärdade skuldsedlar icke kunde på anfordran igenlösas, men vanligen efter
rena trugningar och öfvcrtalningar.
Mon det belopp — vanligen på långt när icke motsvarande realvärdet —
som för afverkningsrättcn öller hemmanet erhölls och som man i sin
okunnighet, ansåg vara så stort, att det kuttde räcka i säljarens och hans efter
kommandes tid, var snart förslösadt. Dou förre hemmansägaren blef landbo
åt den nya ägaren — sågverksbolaget och förlorade snart lusten att
arbeta på hemmanet, äfven om han därtill hade god tid. Mon ofta
kommenderades ban att åt sin principal mot en ringa dagspenning arbeta vid
Höftleders upprensande, timmerdrifningar med flera dylika arbeten.
Då sönerna sålunda icke längre hade någon utsikt att för framtiden å
fädernegården erhålla sitt lefvcbröd och dä genom tidningspressen och af
vin-ningslystna emigrantagenters brochyrer kunde inhämtas, att lysande tillfällen till
arbetsförtjänster och bildande af egna hem erbjödo si« i de transatlantiska
länderna, vaknade äfventyrs|ustan, och snart lämnade skaror af såväl äldre
som yngre af allmogen frän skilda byar sitt hemland att fresta lyckan i
främmande länder. I)en första tillfälliga, framgången och den i det nya landet
vida mor än i hemlandet uppskattade arbetskraften och personligheten kom
emigranten att glömma alla vedermödor, och för sina här kvarlämnade
anförvanter eller bekanta skildrar ban i sina bref dot nya landets inbillade
företräden, lockande äfven dem att emigrera. Häraf uppkommo nva
hemmansförsäljningar och ökad emigration.
Detta är, skulle jag tro, en om ock ofta omskrifven, dock trogen bild
från dou tid — 1860-talet, — då emigrationen härifrån tog en större fart.
Brist pä förmåga hos hemmansägarne att kunna förutse värdestegringen
å deras egendom och den sedermera uppkomna harmen däröfver, jordbrukets
förfall och okunnigheten om hvad åkerjorden i verkligheten kunde producera,
hvilken kunskap myndigheterna bort bibringa allmogen, de tilltagande
bekvämlighets- och njutningsbegären m. m. utgöra emigrationens hufvudorsaken
Härmed sammanhänga hell. naturligt nära de lokala förhållandena i förrn
af svära och otillräckliga kommunikationsleder, fördyrande både
lifsförnöden-heter, jordbruksredskap och jordförbättringsmcdcl.
Hvad denna landsända i första hand är i behof af för att resterna af
den jordbrukande befolkningen skall kunna bevaras, är i hufvudsak förbättrade
kommunikationer: inlandsbana samt tillräckliga vägar för samfärdseln. Såväl
underhållet af äldre soin anläggning och underhållet af nya vägar böra be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
