Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10(! EMIORATIONSUTKEDNINGEN. BILAOA XVrr. INKOMNA UTLÅTANDEN.
kostas af Staten, men icke betunga den i stort sedt redan för mycket af
skulder och bekymmer nedtryckta fjällbefolkningen.
I andra band fordras att upplysningsarbetet angående åkerjordens rätta
skötande måtte blifva allt kraftigare, och särskildt mer åskådligt, genom
framvisande å marken af principernas riktighet-
för att vidaro betrygga den numerärt stora landboklassens ställning
fordras, att densamma gent emot jordägarens fixeras.
Genom möjlighet till markförvärf under enklaste men doek fullt
betryggande ägande- eller besittningsrättsformer kunde slutligen en återinvandring
förberedas och åstadkommas.
Härigenom skulle talet om »framtidslandet i norden» icke vara ett tomt
ord allenast, utan i rikaste mätt komma att förverkligas.
Umeå den 31 december 1907.
Axel Egerström.
Norra Lycksele revir. Umeå distrikt.
Den ekonomiska ställningen hos hcmmansägarne inom Lappmarken är i
hög grad beroende af, huruvida hemmansugarne hafva afhämlt sig
afverkningsrätt^ å sina skogar eller icke. Visserligen influerar jordbrukets bättre eller
sämre beskaffenhet i allmänhet, likasom dess lyckligare eller ogynnsammare
resultat Ander olika år, pä böndernas välstånd i någon mån, men då
jordbrukarna i dessa nordligare bygder af gammalt varit för själfva lifsuppehället
till afsevärd del hänvisade till ladugårdens afkastning, måste en utredning,
som afser att klargöra deras ekonomiska ställning förr och nu, i främsta
rummet söka påvisa deras nutida behof af penningar för kontanta utgifter a
ena sidan, och de möjligheter att fylla nämnda behof, som stå en
hemmansägare numera till buds, å den andra.
I detta afseende torde böra beaktas, att afkastningen af själfva jordbruket
hittills mestadels icke utnyttjats för att skaffa hemmansägaren kontanta
inkomster utan i regel förbrukats af denne och hans familj. Ett godt är med
rikligare mjölkafkastning från ladugården har sålunda t. ex. endast föranledt
ökad förbrukning af mjölk inom huset och i ladugården, under det man vid
sparsammare mjölktillgång nöjt sig med mindre.
Till kontauta utgifter hafva nu likasom tidigare penningar måst anskaffas,
ettdera genom försäljning af skogsalster från hemmansskogarna eller ock genom
andra »förtjänster», i främsta rummet då genom tjärbränning och
skogsarbeten.
Kontanter hafva företrädesvis erfordrats för inköp af mjöl och utsäde de
år skörden slagit fel, samt till utskylder och inköp af sådana förnödenheter,
som hemmansägarne icke kunnat erhålla af hemmanet eller själfva tillverka.
Under det befolkningens personliga behof intill något tiotal är tillbaka
voro mycket sntä och skatterna föga kännbara, hafva numera, till följd af
förbättrad samfärdsel och stigande kultur, allt större anspråk pä lifvets nödtorft
uppammats. Samtidigt hafva utskylderna flerdubblats och särskildt
vägunderhållet blifvit allt mera betungande, under det att de s. k. förtjänsterna,
synnerligast om man tager penningens fallande värde i betraktande, icke i samma
grad ökats. På de senare åren hafva dock i denna ort allt rikligare tillfällen
till arbetsförtjänst uppkommit. Men ännu har man icke kommit därhän, att
tillfälle till arbetsförtjänst regelbundet året. rundt kunnat beredas alla, som
varit i behof däraf. Den betalning, som numera lämnas för skogskörslor och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
