Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRONOI.AXSM ANNEX.
101
förr iin statarförhållandena ordnats och de gifta kvinnornas tvungna
borta-arbete förbjudits, skall fattighuset icke bli obebodt och emigrationen från
ifrågavarande familjer icke upphöra. Det finnes statarfainiljer, som redan
hafva bidrag af fattigvården.
Jag har nvss nämnt, att landtbrukaren måste högt aflöna sina ogifta
tjänare. Detta drabbar do mindre jordbrukarne mest. Do stora
gods-ägarne göra det ofta med utsikt att. få behålla tjänarna på gården såsom
statare, och de ha lättare att få drängar och pigor än brukare af mindre jord.
Oaktadt lönerna på landsbygden äro större än i samhällena, Hytta med
begärlighet den jordbrukande befolkningens barn till samhällena och städerna.
Där erhålla de bättre lefnadsförhållanden och lindrigare arbete.
Tjänsteflickor i samhällena erhålla i medeltal en kontant lön af 10 à 15 kronor
per månad och vilja numera ytterst sällan städja sig på helt år ut.au endast
per månad. Tjänstehjonsstadgans föreskrifter anses bådo af hnsbondcfolket
och tjänarne såsom föråldrade och tillämpas därför sällan, åtmiustoue i
samhällena.
De sparsamma tjänarne försöka samla så mycket af sin lön, att do vid
eventuellt giftermål hafva att betäcka de nödvändigaste utgifterna. Men
sparsamheten är nu för tiden ganska sällsynt. Då arbetare gifta sig, ha de ofta
intet att köpa sitt bohag för. På afbetalning eller län grunda Hertalet sina
hem. Smaken för lyx och nöjen är alltför stor i samhällena, en naturlig
följd af barndomens försakelser. Då någon af ortens barn återkommer från
Amerika och visar sig klädd i lyx och granna kläder, är det därför icke
svårt att locka de hemmavarande öfver till det beundrade landet i väster.
För tjänarne liksom för andra personer står som ett mål det egna
hemmet jämte en själfstiindigare ställning. Mon utsikterna därtill äro i
allmänhet små här i landet under nuvarande förhållande. Då de böra talas
om ett land där lönerna äro större och där arbetet, af hvad slag det vara
må, säges vara prisadt och värdcradt af alla, samt frihoten och
människovärdet större, dröja de icke att resa dit ocb lämna ofta utan saknad det
hind, där arbetet anses mera som ett straff än en skyldighet, och där man
prisar den, som genom minsta möjliga arbete kan skaffa sig högsta möjliga
förtjänst på andras bekostnad.
Så iir det ock med fabriksarbetarne, som ofta kommit från den
jordbrukande klassen. Visserligen hafva industriarbetarne det betydligt bättre på
alla sätt än landtarbetarno, men alla människor sträfva efter bättre. De
sista årens arbetarrörelse har till vårt lands fromma öppnat ögonen icke
blott på arbetarne utan äfven på rikets öfriga invånare. Man har insett
vådan af att vidare förtrycka arbetarklassen och hämma dess sträfvanden till
bättre förhållanden. Det oaktadt råder ännu beklagligtvis bland
arbetsgifvarne ett stort misshag mot fackföreningarna och arbetarnes öfriga
kooperationer. Detta bidrager till utvandringen lika mycket som oskälig arbetstid
och små löner. Sä snart arbetarne tillerkännas medborgerliga rättigheter och
organisationsfrihet samt ålderdomsförsäkring och allmän pensionering införes,
skall belt säkert en stor del kroppsarbetare stanna i hemlandet. Blifva
därtill egnahemsfrågan, skolfrågorna och värnpliktsfrågan väl lösta, torde
bekymren för eu för riket mattande utvandring af arbetskraft betydligt
minskas.
Tranås den 12 december 1907.
Sigurd Pira.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
