Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102 EM Hi RATIONS UT REDNING EN. BILAGA XVII. INKOMNA UTLÅTANDEN.
Östra härads första distrikt. Jönköpings län.
Som kändt har cmigrationsströmmen öfver hufvud taget varit ocli är rätt
stark från denna provins, ehuru den numera något aftagit. Detta kan
till-lämpas äfven pa särskildt denna ort. Orsakerna till utvandringen hafva
tvifvelsutan varit mångahanda. Verkliga eller förmenta sociala missförhållanden
torde knappast hafva här inverkat i någon högre grad. De förmodade
utsikterna att i det främmande landet kunna på kortare tid än här bereda sig
drägliga existensvillkor och möjligen skaffa sig en burgen ställning, hafva
lockat mången ung man att emigrera. Under de senaste årtiondena hafva
många yngre personer blifvit påverkade af underrättelser från förut
utvandrade släktingar, hvilka framställt förhållandena där ute i särdeles gynnsam
dager.
Jordbruket har på senare, tiden fått något uppsving, men förut hafva de
små och mindre bördiga tegarna odlats på otidsenligt och ej nog gifvande
sätt. Synnerligast de mindre hemmansägarnc och jordbruksarbetarne hafva
under gångna decennier uppvuxit under små och trånga förhållanden. Iluru
de än sträfvat, bar vinsten bl|ifvit ringa, och detta har bidragit till den
uppfattningen, att jordbruksnäringen afkastade sig sämre än andra näringar och
medförde större risker. De ekonomiska resurserna hafva ock varit små, och
något kapital erfordras ju för öfvertagande af ett eget jordbruk, hur litet än
detta är. Afsättningsmöjligheterna för jordbrukets produkter hafva ej heller
varit särdeles goda. och äro det. ej ännu. Mejeriskötseln har aldrig fått någon
vidare fart. Gårdarna ligga delvis spridda, och få bönder lägga an på
högmjölkande djur samt sälja alls ingen mjölk. Med rotfruktsodling börjar nu
emellertid ladugårdsskötseln att något drifvas upp. Inköp af artificiella
gödningsämnen, kraftibdcr m. m. sker fortfarande genom mellanhänder, och
ofta blir den godtrogne köparen bedragen på varorna, som i allt fall ofta
äro för dyra; till exempel kalk lärer ej kunna erhållas för rimligt ]iris.
Inga inköpsföreningar finnas. Uppfödande af slaktboskap förekommer i
allmänhet hos bönderna och lämnar ganska god afkastning, ehuru uppköparne
nog draga en dryg procent. Flerstädes lefver den jordägande allmogon nu
pa skogsskötsel eller rättare skogssköHing. En massa virkeshandlare i orten
ombesörja omsättningen. De senare hafva nog förut tillgodogjort sig oskälig
vinst, men nu mera börjar skogen betalas efter sitt verkliga värde, ehuru
ännu skogsskiften säljas till underpris. För de mindre jordbrukarne äro
skogskörslor ofta anlitade källor till biinkomster. Vore allmogens ekonomiska
ställning bättre och jordbruket drefvos mera rationellt, torde uog dc. flesta
jordbruk gifva sina innehafvare tillräcklig utkomst. För det nuvarande torde
nog ingen bestämd regel härvidlag kunna fastslås, men manga äro hänvisade
till biförtjänster, som ofta inkräkta på den tid, som kanske egentligen borde
nedläggas på jordens skötsel. Iiristande arbetskrafter kunna sägas vara ett
direkt binder för jordbrukets förkofran. För att, detta skall kunna verkligt
gå framåt måste ett intensivt arbete äga rum, och härtill fordras flera armar
än som nu stå till buds. Mon svårighet finns redan att erhålla arbetskraft
för att nödtorftigt hålla bruket uppe. Gårdar finnas med många
torplfigen-heter obebodda, fullvuxna drängar erhållas med svårighet ocli statares hustrur
eller ogifta arbeterskor vilja ej biträda med mjölkning. Däremot söka sig
en stor del män i de kraftigaste åren in vid industriella anläggningar i eller
utom orten, och unga flickor ur arbetsklassen kunna knappast förmås att
deltaga i allmogens skördearbete och audra yttre göromål, men antaga gärna
platser i stationssamhällen eller eljest med endast inre sysslor. Den här
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
