Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112 EMIGllATIONSUTBEDNIXOEN. BILAGA XVII. IXKOMNA UTLÅTANDEN.
Sedan midten af 80-talet har jordbruket, ocb i synnerhet ladugårdsskötseln,
här i orten i allmänhet betydligt förbättrats och af en stor del jordbrukare
uppdrivits till en sådan inkomst som ingen på 60-talet kunde ana. Detta
uppsving gäller i första hand mejcrihandteringen, som vid ofvannämnda tidpunkt
kom till stand. Exempelvis vill jag i förbigående nämna,att ä en gård i min
närhet, bestående af 21 i mtl ined c:a 225 tid åkerjord, vid min hitflyttning
1868 föddes eller rättare sagdt svältföddes 8 kor, som på våren voro så
ut-magrade att de ej kunde själfva stiga upp sedan de lagt sig, utan måste lyftas
upp. Tå samma gärd födas nu 45 kor, men skulle, jämfördt med andra hemman
i närheten, kunna födas minst 60 stycken. Jag vill med det anförda, ehuru
det icke direkt berör emigrationsfrågan, påvisa att vårt jordbruk är i
framåtgående och att landet nu mera både kan föda och att jordbruket till följd
af ökad produktion är i behof af dugliga arbetare, och att något därför
borde göras för att stäfja utvandringen.
Ett faktum är emellertid, att jordbruket nu mera. oaktadt stegrade
arbetslöner, bär sig bra, sedan bättre ladugårdsskötsel kom till stånd och
spannmålstullar infördes; och att jordbrukare, som bar egna arbetsföra barn hemma
ocb ej äro beroende af främmande tjänare, icke allenast betala sina skulder
utan därtill årligen göra penningeinsättningar i bankinrättningar.
Allmänna välståndet kan betecknas som godt såväl för jordbrukare som
arbetare. Tillförlitligaste beviset härom äro härvarande utmätningsdiarier. Ar
1868 hade jag att handlägga 300 utmätningsförrättningar, och under de sista
tio ären har utmätningarnes antal minskats till i medeltal pr år 12 st. Den
enda svårigheten jordbrukaren har, är att fa dugliga tjänare, ty de hafva nu
tör tiden stora anspråk pä löner och frihet och tåla ingen tillrättavisning.
Om en husbonde någon gång djärfves tilldela en tjänare en varning eller
tillrättavisning, så lämnar ban genast tjänsten, och någon åtgärd för tjänarens
återinställande i tjänsten påkallas nu mera högst sällan, ty en sådan åtgärd
vallar husbonden endast en utgift. Som exempel härpå kan jag anföra, att
det under de senaste fem åren händt vid ett par tillfällen att tjänare, som
jag hämtat och återinställt i tjänsten, ånyo gått därifrån redan innan jag
hunnit resa frän förrättningsstället. Tjänstehjonsstadgan cfterlefves ej mera
hvarken af tjänare eller en del husbönder, ty det finnes många af de
sistnämnda som antaga hvilka tjänare som anmäla sig, oafsedt om de äro bundna
af städsel hos annan husbonde. Tjänstehjonsstadgan är därför belt och hållet
illusorisk, och som den äfven är föråldrad, torde en ny snarast erfordras.
Hagbylund den 2 oktober 1907.
G. 11. Ekman.
liebbelberga distrikt. Kristianstads län.
Sedan längro tid tillbaka bar man frågat, hvad orsaken kan vara till,
att landets söner, hufvudsakligen af den jordbruksidkande befolkningen,
öfvergifva sitt sköna hemland ocb begifva sig till det sstora landet i väster» för
att ofta gå eu oviss och bekymmersam framtid till mötes. Svaret ligger för
mig ganska nära till hands, såvida det. gäller den första frågan. Svårigheten
att här i landet arbeta sig fram till en fri och oberoende ställning och att
skaffa sig ett eget hem, detta torde vara den förnämsta orsaken till
emigrationen till främmande land.
Då den unge jordbruksarbetaren, som går här hemma ocb ser, att
statdrängen ej kan blifva annat än statdräng under bela sitt lif, huru mycket
ban än »sliter och arbetar», får höra att 1’cr eller Pål, som för ett tiotal år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
