Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KB ONOLÄNS MÄNNEN.
113
sodan reste till Nordamerika, nu skaffat sig en farm dur ute i västern och
har egna kor, oxar ocli hästar, nia man icke förundra sig öfver, att äfven
han gripes af åstundan att själf begifva sig öfver till samma land för att
söka skaffa sig en mora fri och oberoende ställning, »tjäna pengar», för att
antingen köpa sig en farm därute eller komma hem och tillhandla sig ett
mindre hemman. Det kan väl hända, att ban misslyckas härutinnan, men
ban har i alla fall gjort ett försök; ty stannar han här i landet och
fortsätter med jordbruksarbete, vet ban, att det icke tinnes någon möjlighet för
honom att komma sig upp. Huru annorlunda ställer det sig icke för den
ringe handtverkaren och handelsbiträdet. Efter ett tiotal ars visserligen
kanske ganska mödosamt arbete är handtverkaren mästare och
handels-biträdet egen handlande. Särskildt i Skåne, där allmogen i regel har
tillräcklig utkomst af sitt jordbruk, skulle det vara till stor fördel för hela
landet, 0111 det vore lättare för jordbruksarbetaren att skaffa sig ett eget hem.
Säkerligen skulle då icke, som nu är händelsen, brist på arbetskraft ofta
vara hinder för en rätt skötsel, särskildt af de större jordbruken, där
förhållandet mellan husbönder och tjänstehjon blifvit allt sämre och sämre.
Vid ordnandet af egnahem är säkerligen frågan om. hvarifrån medlen
skola anskaffas till åbyggnader. den svåraste, ty om egnahemsägaren ej skall
blifva för mycket skuldbelastad, måste jorden köpas mycket billigt, såvida
ban skall kunna förränta den ofantliga skuldsumma, som uppstår, då han
måste bygga nya hus. De enda egendomarna, som äro lämpliga för
styckning, synas mig vara sådana, där många torplägenheter finnas, som kunna
afsöndras från hemmanet. A dessa äro ju redan uppförda hus, så att dessa
lägenheter komma att ställa sig betydligt billigare för egnahemsbrukaren.
Det s. k. dagsverkstorpsystemot torde numera af alla anses mindre lämpligt.
Enär såväl afsättningen af ortens produkter i allmänhet genom
andelsmejerier och andra dylika inrättningar försiggår på ett sådant sätt, att
säljaren får full valuta, som äfven inköpet af jordbrukarens produkter genom
s. k. inköpsföreningar är på ett ganska tillfredsställande sätt här pa orton
ordnadt, synes det mig icke omöjligt att genom bildandet af s. k.
egnahems-föreningar, i hvilka obesutue jordbruksarbetare äfven borde äga säto och
stämma, egna hem skulle kunna beredas jordbrukets arbetare. Dessa
föreningar borde åtnjuta statsunderstöd, för att kunna inköpa först och främst
sådana större jordbruksdomäner, i hvilka ingingo många torplägenheter, som
sodan kunde afsöndras och för billigt pris säljas. Genom ntkräfvandet af
värnskatt af dem. som lämnade fosterjorden, kunde jämväl doras återkomst
hem för bosättning underlättas, ty fruktan för att åter vid mogen ålder
underkastas värnplikt hindrar nog mången från att återvända hem, hvilket ju på
allt sätt borde underlättas, synnerligast som det är oftast den mest arbetsamme,
viljekraftige jordbruksarbetaren, som emigrerar, då ban med uppbjudande af
all arbetsamhot och energi ej ser sig i stånd att här i riket skaffa sig en
oberoende ställning. Däremot är det ytterst sällan exempel pä, att den. sora
kunnat förvärfva sig en egen torfva och blifvit hemmansägare, utflyttar till
främmande land.
På grund af hvad jag sålunda anfört framgår, att en ganska
genomgripande förändring i den svenske jordbruksarbetarens ställning såväl
ekonomiskt som socialt är af nöden, om landet skall fä behålla den kanske lifs
kraftigaste delen af sin befolkning, tv att genom några sora holst
tvångsåtgärder hindra folk frän att emigrera torde vara att utrota ott ondt med
något sora till sina följder kanske kunde blifva ännu värre.
Engelholm den 12 september 1907. Oscar Hellertz.
8—OU7II7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
