Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
121) EM I «R ATION SUTREDNI NOEN. BILAGA XVII. INKOMNA UTLÅTANDEN.
Men liondeii räknar ej så, han tänker: ;.jag har ju hästen och tillräckligt,
med hö och lifsförnödenheter ät folket, och då iir det ju detsamma hvad de
uträtta, jag får ju mig en slant till våren, och det är hufvudsaken». I)en hafre
som åtgår till hästarna måste bonden köpa, då det är ytterst sällan att hafren
mognar häruppe.
En gifven följd af dessa timmerkörningar och afverkningsarbeten är, att
bonden blir mor ocli mer skuldsatt. Detta se sönerna och döttrarna, men de
tänka icke efter hvad som är orsaken till att, fadern kommer i skulder, och
följden blir att en del begifver sig till Amerika, ocb en del söker sig arbete
i trävaruindustrien, hvarvid den af barnen, som är sämst till förstånd och
kroppskrafter utrustad, efterträder fadern pä hemmanet..
Att det. är förenämnda bisysslor som göra bonden fattig och äro orsak till
utvandringen, bevisas bäst därigenom, att de fä bönder, som icke åtaga sig
timmerkörningen ocb arbeten å trävarubolagen utan belt och hållet ägua sig
ät jordbruket, äro dc burgnaste bönderna, ocb på sådana gårdar kvarstanna i
allmänhet ungdomen och blifver bönder eller torpare.
Nyland den 23 september 1907.
./. A’order.
t. f. Krnnoläiismstn.
Bodums distrikt. Västernorrlands län.
Den hufvudsakliga anledningen till emigrationen från denna ort, torde
vara att söka i det sakförhållandet, att. jorden här till högst afsevärd del ligger
i bolagshänder. \ bolagens i regel vanvårdade hemman placeras arrendatorer,
s. k. landbönder, som icke hafva något att offra för jordbrukets förbättring,
utan sakna utsikt att kunna lifnära sig å den arrenderade jorden. Do
iiro alltså i hög grad beroende af de biförtjänster, de kunna betinga
sig. bestående vintertiden af skogskörslor och för sommaren af
timmor-flottningsarbeten, och ofta torde de hafva tagit arrendet för att säkrare
kunna af bolaget påräkna dylika biförtjänster. Men som de vanligen
snart komina i sknld till bolaget pa grund af oförmåga att fullgöra
arrendevillkoren, hafva de att. genom utförande af dylika körslor och
arbeten efter förmåga at bolaget aaftjäna» skulden och se sedan ej mer af
den intjänta förtjänsten, än bolaget finner lämpligt att åt familjen anslå.
Undantag gifvas, men i regel föra dessa arrendatorer en mycket bekymmersam
tillvaro, ocb underligt är ej, om deras barn så fort som möjligt söka sig bort
frän fattigdomen.
Men enbart af jordbruket har nog ej heller någon själfägande bonde här
sin nödiga utkomst, utan måste ban årligen i någon mån anlita sin skog eller,
om denna är afyttrad eller eljest otillräcklig, söka sig samma biförtjänster som
landbönderna. Detta är väl dock i ej ringa mån beroende på, att jorden här
icke skötes pä ett rationellt sätt. beroende dels pä bristande förmåga och dels
pii maklighet, men måhända mest på den gängse uppfattningen, att jordbruket
här i hvarje fall är mindre lönande, en uppfattning, om hvilken jag saknar
kompetens att yttra mig. Ofta är nog äfven ett hemman så uppdeladt, att
jordarealen för de olika bisittarne blir otillräcklig. Bristande arbetskraft lägger
nog äfven i sin män hinder för jordbrukets förkofran. Arbetarne betinga sig
på skogshuggnings-, flottuings- och andra arbeten så pass stora förtjänster, att
jordbrukaren icke ser sig i stand att. annat än vid brådskande tillfällen, såsom
vid hö- och sitdesbärgning, hålla sig nödig arbetskraft, och icke alltid kan
sådan dä af alla jordbrukare uppbringas; och till följd däraf, att arbetarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
