Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRONOLÄNSMÄNNEN.
133
lärer ku una ske genom att enbart bygga på den enskilda företagsamheten,
ty om ock viljan mången gång kan vara god. äro de ekonomiska
förutsättningarna för små, bör det vara statsmakternas oafvisliga plikt, att på ett
ännu kraftigare sätt än hittills träda stödjande och hjälpande emellan, t. ex.
genom upplåtande af mark på billiga villkor å kronodomänerna, genom
beviljande af lan, ja. när sä kan behöfvas, direkta penningenndorstöd för
inköp af tjänlig jord, uppförande af åbyggnader därå, jordens odlande och
förbättrande. utdikning af frostförande markor in. m., allt naturligtvis pä ott.
sådant sätt,, att icke allenast den enskildes utan äfven statens intressen
tillgodoses. hvilket senare dock icke bör ske pä ott för den förre allt för
betungande sätt, liksom ej heller under iakttagande af allt. för många och
tidsödande former, ty här liksom i andra fall är snar hjälp ofta dubbel
hjälp.
Men dol är icke nog mod att folket får jord att bruka, det skall ock
äga insikt om att på ott ändamålsenligt, sätt bruka och sköta jorden, så att
största möjliga afkastning däraf kan vinnas. För det ändamålet borde i
hvarje län finnas ett tillräckligt antal af staten attönade instruktörer i
landthushållningen olika grenar, hvilka skulle hafva till uppgift att resa omkring
i sina distrikt och undervisa och handleda allmogen och pä samma gång
såsom inspektörer tillse, i de fall då hjälp och understöd på ett öller annat
sätt erhållits frän statens sida, att detta på föreskrifvet. sätt. tillgodogöres sä,
att icke ändamålet, förfelas. Då den uppgift, dessa instruktörer komme att
fylla synes mig kunna blifva af en don allra största betydelse, i det att de
ju i viss mån finge betraktas såsom folkuppfostrare, måste det i hög grad
bero pä deras rent personliga egenskaper, deras entusiasm och insikt om sin
stora uppgift, om de, samtidigt som de utöfvade sin handledande verksamhet,
vore i stånd att hos befolkningen ingjuta lust och intresse för jordbrukarens
yrke och kärlek för hem och fosterbygd. Dessa män finge därför icke fatta
sitt kall alltför flmbetsmannamässigt och bvrakratiskt utan låta detsamma
blifva så att säga mera personligt- Förutom den undervisning, som pä nu
antydda väg kan lämnas, böra ock, jämte do i hvarje län befintliga
landtbruksskolorna, anordnas särskilda smäbnikareknrser, lämpade efter de för
hvarje särskild ort egna förhållandena.
Såsom ott bestämdt hinder för jordbrukets utveckling måste
trävarubolagens jordförvärf anses hafva varit, liksom ock tillämpningen af
ägostyck-ningslagen, hvarigenom jorden och skogen skilts åt, ehuru ott jordbruk här
uppe omöjligen kan bära sig utan nödig tillgång på skog. Dock må det
sägas, att exempel af sistnämnda art varit synnerligen sparsamma här pä
orten, och genom dou nu under sista åren tillkomna lagstiftningen ä dessa
områden är det att hoppas atl missförhållandena i nyss berörda tvenne
afseenden skola komma att förebyggas, livad förbudet mot, bolagens
jordförvärf beträffar, torde det. dock ställa sig svårt att få detta att blifva fullt
verksamt, och erfarenheten visar redan flera exempel på dess kringgående,
och det pa sätt. sora näppeligen torde kunna förebyggas.
Af den nya lagen oin nyttjanderätt till fast egendom torde vara att
förvänta goda verkningar med afseende å arrendatorernas ställning och mera
ordnade förhållanden mellan dessa och jordägarne.
För ortens höjande i ekonomiskt afseende vore det af stor betydelse om
densamma finge bättre kommunikationer, framför allt närmare till järnväg,
hvarigenom afsättning för ortens produkter kunde lättare erhållas och
befolkningens förnödenheter för billigare pris anskaffas.
I samma syfte vore det gifvetvis ock af synnerlig vikt om kooperativa
föreningar eller sammanslutningar mellan landtmannen kunde komma till stånd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
