Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134 EM Hi RATIONS UT REDNING EN. BILAGA XVII. INKOMNA UTLÅTANDEN.
med ändamål att för billigare ]iris anskaffa särskildt tör jordbruket
erforderliga förnödenheter. Xågra dylika föreningar finnas ej å denna ort, och
åstadkommandet af sådana vore en af de viktiga uppgifter de förut omnämnda
instruktörerna för jordbruket hade att genomföra.
förutom åtgärder till böjande af det allmänna välståndet torde ock
slutligen böra påpekas nyttan af ott upplysningsarbete, både genom
tidningspressen oeli genom spridande, t. ex. genom hushållningssällskapets försorg, af
lättfattliga broehyrer gående ut på att gifva en riktig kunskap om
förhållandena i Amerika och en jämförelse mellan dem och hemlandets,
hvarigenom mer än en torde få ögonen öppna för det faktum, att med lika
intensivt arbete här hemma, som det som i allmänhet fordras i Amerika inan
kommer lika långt, här soin där, d. v. s. till ekonomiskt oberoende. Och
genom denna knnskap skulle säkert mangen räddas kvar ät fosterjorden.
Rätan den 14 september 1 !>07.
L. Larsson.
Frostvikens distrikt. Jämtlands län.
l-rån Frostvikens socken hafva, efter hvad jag har mig bekant, i
förhallande till andra orter högst fa lämnat sin hembygd för att i Amerika (dier
å andra orter försöka sin lycka; under de fem är jag vistats inom socknen,
har endast ett tiotal personer emigrerat till Amerika. Att så fä emigrerat,
torde dels ha sin grund däri, att. socknen, känd för sin fattigdom och
af-skildhet från andra bygder, ej ansetts som lämpligt arbetsfält för
emigrant-agenterna och deras lockande prospekter och dels genom folkets
belåtenhet med de enkla lefnadsförhållanden, de växt upp under. Om i någon
landsända folket haft orsak att utvandra för att på annan ort, söka sig en
drägligare ställning, sä borde det, hafva varit i Frostviken, ty genom de langa
afstånden och de dåliga kommunikationerna — ännu har ej Frostvikens socken
landsvägsförbindelse tned någon annan svensk kommun — blifva de
förnödenheter, de behöfva köpa, oskäligt dyra, och de produkter smör, ost och kreatur —
som de kunna sälja, blifva af samma orsak å produktionsorten billiga. Men
i och med det. inlandsbanan kommer till Ström och en landsväg Frostviken
Ström blir en verklighet, torde Frostviken fä det något drägligare.
Frostviksbornas ekononomiska ställning kan tryggt sägas vara dålig. Den
själlagande bondeklassen har under de senaste tjugo åren betydligt minskat,
och största delen af jorden, bela byar, ligger i bolagens händer, och de få
bönder, som ännu äro skrifna för sina hemman, äro i regel skuldsatta. Till
denna dåliga ställning ha mänga omständigheter bidragit, men den viktigaste
torde ha varit, att bönderna för en spottstyfver, i midteu af lSCO-talct.,
af-hände sig dispositionsrätten till sin egen skog. Afkastningen af skogen bar
gått till bolagen, ander det utskylderna fått gäldas af jordägaren. l>ä
allmogen i Frostviken ej kan sägas hafva sin tillräckliga utkomst af sitt
jordbruk, är det lätt förklarligt att. sa mänga hemmansägare under arens lopp
måst för en ringa penning sälja sina hemman, då de sett sig maktlösa att
behålla dem, tills skogen aterfölle och afkastningen af den tillfölle dem själfva.
Kn annan omständighet, som kanske i lika hög grad påskyndat de
själf-ägande böndernas utrotande, äro de dyra skifteskostnader, som uppstå, när
laga skifte skall öfvergå en by. Do stora vidderna, till större delen
bestående af tjäll och kärr, göra att skifteskostnaderna gå upp till belopp, som
ej sta i migot rimligt förhallande till jordens värde och avkastningsförmåga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
