Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pastoksXm betena.
miska ställning i Sverige, där hustrun under mannens bortovaro efter bästa
förstånd sköter hemmansdelen eller torpet. Äfven yngre personer,
hemmansägares Böner och arbetare af mankön, återvända ofta till Sverige och stanna
där. De ogifta kvinnorna däremot, som en gäng kommit öfver till Arnerika,
stanna diir för alltid. Äfven en del af de manliga utvandrarne blifva borta
för alltid. I följd häraf har pastoratets folkmängd under de sista 30 åren
nedgått med några hundra personer oeh nedgär allt fortfarande, hvaraf
förorsakats bristande tillgäng på arbetskraft. Det är numera rätt svårt att
erhålla en tillfällig dagsverkare mot hög betalning. Äfven här har således
emigrationen haft sina skadliga följder med sig. Att uppgifva hvad som är
att göra för att förmå befolkningen att stanna i landet, är ingen lätt. sak.
Kgna hem oeh bättre insikt, i jordbruket 1orde vara det hufvudsakliga.
Här i Älfsborgs län bar kärleken till jordbruket aldrig varit, synnerligen
stor, men så mycket större till »geschäftet». Affärsman och spekulant är
älfsborgaren par preference. Hans kärlek till jordbruket har icke här pä
trakten aftagit, snarare tilltagit. Att ban älskar hemorten, torde framgå af
det förut, sagda. Hj heller bar affärssinnet dödat pieteten för föräldrar och
anhöriga. Man slumpar icke bort den fäderneärfda torfvan, utan kämpar
hårdt för att kunna behålla den, och lyckas i allmänhet. Ingen allmogejord
har öfvergått i händerna pä personer af herremanna klassen, utan tvärtom
förekommer det. i bela trakten, att. de gamla herregårdarna, bela eller styckade,
komma i allmogens händer. Bönder med vuxna barn hafva ock bättre
förutsättningar än några andra för att kunna med vinst bruka jorden i våra dagar,
då arbetet blifvit allt för dvrt för jordbruket i allmänhet.
Ilol och Torp den 3 augusti 1908.
L. ./, Källdal.
Kyrkoherde.
Färgelanda pastorat. Älfsborgs län.’1)
Emigrationen från Färgelanda började belt plötsligt är 18i5.r>, dä en bel
del personer, däribland tvenne större familjer, på en gäng utvandrade. Sedan
höll sig siffran låg under 70-talet, men steg starkt, under 80-talet, då den
ock nådde sin höjdpunkt, sjönk något litet under 90-talet samt har sedan
hållit sig nästan konstant.
Utan tvifvel var den närmaste orsaken till emigrationens uppkomst
överbefolkning och den däraf följande svårigheten att med de begränsade resurser,
som då förefunnos, vinna nöjaktig utkomst. Detta bestyrkes af den stora
rörlighet i fraga om in- och utflyttning, som ägde ruin omkring midten af
förra århundradet. Man hade synbarligen svårt, att slå sig fram och sökte
sig därför utvägar bade här och diir. l’rosten Lignell, som på 40-talet utgaf
sin beskrifning öfver Grefskapet Dal, säger på ett ställe ungefär så här: om
folkökningen kommer att fortgå under de följande 50 ären så, som den har
gjort, under de föregående, måste statsmakterna inskrida för at.t förhindra
den, ty det kommer icke att finnas minsta Häck, där en enda person
ytterligare kan finna sin bergning. Denna profetia har i sä måtto icke besannats,
som folkmängden nu icke är större än den var för 50 ar sedan. Men i
midten af det gångna seklet, växte befolkningen starkt, ja, så starkt, att den
till sist hade svårt att lifnära sig. Öfver allt, där det fanns någon möjlighet,
’) Denna skrifvelse, som insämits till Älfsborgs läns Norra Hushftlhiingssiillskiip, liar af
hnslmllniiigssällskupet benäget s|ällt» till Kmigrntionsatredningens förfogamle.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
