Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PASTORSÄ M BETENA.
173
Rörande dessa bygders ekonomiska ställning kan jas yttra mig kort och
nästan fördelaktigt, dä jag tänker ]>ä de senare årens utveckling.
Fryks-ände församling är i detta hänseende ganska lyckligt lottad. Under de senaste
10 eller 15 ären hafva hemmanscgarne och deras söner satt in i sparbanken
afsevärda summor, och detta icke några, utan man kan säga de allra flesta;
och sedan en bank inrättades i Torsby, hafva de gätt dit med sina sparade
medel. Men det är att märka: af de egentliga arbetarne hafva få följt exemplet,
ehuru deras aflöningar icke varit små. Församlingen har ingen skuld.
Utdebiteringen per fyrk för i år är omkring <i0 öre. De öfriga församlingarna
i norra Fryksdalen hafva det ekonomiskt sämre, ehuru do äro rika pa skog
och odlingsbar jord ni. ra., hvilka naturliga tillgångar skulle stiga kanske
dubbelt i värde, om järnväg kommer hit. Dä skulle nog äfven allmogesönerna
ocli döttrarna till största delen stanna hemma. Men det är visst: vi hafva nu ett
svagt hopp om att fa järnväg. Skulle dessa förhoppningar dunsta bort och vi
blifva besvikna, sa. har norra Fryksdalen en beklaglig tid att gå till mötes.
Fryksäiide i augusti 1908.
./. Spoliine.
Kyrkoherde.
Irsta pastorat. Västmanlands län.
Hvad angår trakten omkring Västerås stad, måste tagas i betraktande
den inverkan och det inflytande, som på landsbygdens befolkning utöfvas af
arbetareskarorna, som äro anställda vid stadens stora industriella anläggningar.
Allmänna Svenska Elektriska bolaget, Nordiska Metallaktiebolaget m. ti.
invandring till staden för att vinna ett lättare arbete och större
dagpenning har pii ett oroväckande sätt under sista tio åren vållat stora
svårigheter att kunna anskaffa nödig arbetskraft för jordbrukets ordentliga skötsel.
Lönerna för såväl gifta som ogifta tjänare hafva med anledning däraf stigit
i afsevärd grad, och för ladugårdsdejor, förmän i ladugårdar, rättare,
trädgårdsmästare, ogifta drängar och pigor med kost och husrum torde löneförmånerna
gestalta sig sä gynnsamma, att knappast i allmänhet vinstbegär eller utsikt
till högre lön manar till flyttning från hemlandet.
Någon emigration från Irsta och omnejd förekommer väl ej heller annat
än i något enstaka fall.
Att. bref frän utvandrare understundom gifva anledning till emigration
är ju naturligt, helst som emigranterna från 70 å 80-talet i vanliga fall
tillkämpat sig en god ställning som farmare, industriidkare o. d. Att sådana
personer, som varit trångbodda i hemlandet, utan någon som helst utsikt att
kunna förvärfva en egen torfva att bygga ett hem för sig och de sina, måste
prisa sitt eget nya hemland som ett förlofvad! land, då de där vunnit oberoende
och för en ringa penning ett jordagods pä 100 à 150 acres bördig jord. kan
ej förundra någon, som vet. hvad ett eget hem är vardt. Upplåt statens
stora och små domäner i vidsträcktaste män och pii förmånligaste villkor till egna
hem utan en allt för betungande ocli invecklad läneapparat. Låt Norrlands
obygder blifva befolkade efter samma grunder som Förenta Staternas vildmarker
för några årtionden sedan. — i .åt våra tusentals tunnland torfmossar och
dy-marker blifva på statens bekostnad utdikade och upplåtna kostnadsfritt till
nyodling och bebyggande med lång besittningsrätt — då torde någon utsikt
förefinnas att kvarhålla den del af värt svenska folk, som för dess
moder-näring är allra nödvändigast, jag menar våra gamla landtböuder, torpare
ocb småbrukare och dessas barn. Endast i de trakter, där jordspekulatioiien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
