Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PASTORSÄ M BETENA.
175
— Det är emellertid ungt. arbetsduktigt folk som ger sig af; (tet är anhöriga
därute som skicka biljett, sådana som utvandrat för lång tid sedan och nu
Ualva »farm» och sannolikt behöfva arbetsfolk. Och så kommer en ocli annan
»värfvare» hit tillbaka, och när ban så reser på höstsidan, har han lyckats få
med sig en 7 ä 8 stycken. Man har ju nu ock lättare förbindelse med
Amerika. det anses icke vara långt dit, man kan ju göra ett försök o. s. v. sä
talas det. 1 denna församling har mail ock ända till senaste åren varit i så
liten beröring med det öfriga Sverige, att man icke vet om att det kan finnas
arbetsplatser med utkomst och utbildning också i hemlandet. Det har varit
bristen på järnväg som vållat afskildbeten. Ser man i uttiyttningslängden, så
märker man, att det är endast tvänne orter, där Lima-bon tror sig kunna
pröfva sin lycka: Hedemora landsförsamling, dit någon bonde med familj
flyttar, sedan ban sålt sin egendom här åt någon skogsköpare, och Amerika,
dit ungdomen ger sig af. Det synes dock som en viss försiktighet och
tveksamhet började yppa sig hos den till myndig ålder komna ungdomen nu på
senaste åren, men då locka de i Amerika boende morbröder och farbröder
de ännu yngre pä 15 à 16 är öfver nnder förespeglingar, och svaga föräldrar
gifva med svidande hjärta och gråtande tårar sitt. samtycke att följa med
»värfvaren» och sällskapet. Nu i år hafva tvänne femton-äringar salunda trots
alla föreställningar gett sig af.
Det kan icke vara sä mycket att undra på att familjer med Here vuxna
söner och döttrar aflämna ett par, tre stycken till emigrantströmmen, då all
jord här i flod-dalen är så väl upptagen förut och det inte står att fa köpa
ett stycke till att bilda eget hein på; odlingslägenheter finnas nog i stort antal
och af utmärkt beskaffenhet i den 12 kv.-mil stora socknen, men det finns
icke vägar eller förbindelser; vi hafva blott tvä vägar, pä östra och västra sidan
älfven, och där är hvar jordremsa upptagen; inte har ungdomen, trots stora
förtjänster med bolagsarbete, någonting i behåll, och inte lockar dem heller
utsikten till att erhålla eget hem till att. spara. —- Det syns hvad lättnad i
kommunikationer gör endast om en enda ny väg kommer till stånd, såsom nn
bar skett tvärs öfver ena halfvan af socknen, i det att driftiga arbetare,
bondsöner, söka där bilda sig eget hein i närheten af den nya vägen, där
odlings-lägenheter börja inköpas och dit ett par utflyttningar redan ägt. rum, ehuru
vägen ej ännu är fullt färdig. Hur mycket mer skulle ej sä blifva fallet, om
inan kunde skjuta fram någon billig järnväg genom odlingsbara marker, nu
ytterst glest befolkade. Kommunikationer till den onpptagna odlingsmarken
och billiga pengar att få till stånd en liten egendom skulle alldeles säkert
binda folket kvar hemma här.
Återvändande från Amerika äro icke många; jag kan erinra mig 3 å 4
stycken på de senaste tio ären, och de hafva kommit ater för att mottaga
något arf af egendom liiir. Förmögenhet hade de visserligen icke med sig
hem — en onda hade väl ett par tusen, men de synas ha vunnit en viss
duglighet att sköta sig. driftighet och raskhet. En man och hustru, rätt
bärgade, sålde för åtskilliga år sedan sin egendom till bolag, emigrerade och
återvände utfattiga. De lefva båda nu uteslutande på fattigvårdens bekostnad.
1 allmänhet är befolkningen bär rättskaffens och använder sig icke af
svek eller bedrägeri för att na sina syften och går därför ock lagliga och
ordentliga vägar i fråga om utvandringen till Amerika. Och efter hvad jag
kunnat utleta är enda orsaken och driffjädern: förtjänsten, och snar förtjänst.
Befolkningen här är icke van vid att hafva en mindre, om ock jämn förtjänst,
aret om; antingen hög dagspenning eller ock göra ingenting. Jag tror att
bolagsarbetet har haft detta med sig. De kunna betala bra aflöning, emedan
de få taga sitt folk endast den tid de hafva bruk för dem och sedan låta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
