Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176 Ii MIG K ATION SUTR E D XING EN. BILAGA XVII. INKOMNA UTLÅTANDEN.
dem gå, dessa bolag, som ha sina drifningar här i de stora skogarne, men
befolkningen blir på detta sätt icke egentligen jordbrukande utan till hälften
industri-arbetare, till hälften jordbrukare, och ingenting riktigt, men i stället
orolig, sorglös ocli utan landtbrukarens lugn och stadga — samt
äfventyrs-lysten och tycker sig icke riskera något pä en Amerikaresa för en 4 à 5 är,
som de siiga, när de resa ut.
Lima den lä juli 1908.
Axel Sehman.
Kyrkoherde.
Mora pastorat. Kopparbergs län.
I Mora ligger lusten till emigration i folklynnet, nedärfd sedan århundraden
till följd af nödvändigheten för folket att skaffa sig inkomst utifrån, dä de
magra akerlapparne inom socknen föga förslå till uppehället. Männen ha i
alla tider varit borta pä s. k. »herrarbete». En del af dem ha pä främmande
orter gält i arbete, audra ha där försålt hemslöjdens alster: klockor, väfskedar,
knifvar, mässingskammar m. m., kvinnorna frän vissa byar ha varit och äro
ännu skickliga hårarbeterskor, och deras vandringar ha varit, vidsträcktare
än männens. I)e ha gått icke blott i de skandinaviska länderna utan äfven
till Tyskland, England och Ryssland.
I’ör Moraborna, som äro starkt fästade vid sin hembygd, är Amerika
egentligen blott en ny plats för arbete och inkomst. De fara hellre dit än till
Stockholm eller annanstädes, emedan Amerika säkrare ger bröd. Mänga vända
hein igen hvarje ar komma några, och flere skulle komma om de hade
råd till det — för att kanske snart åter resa ut igen till Amerika. De finnas,
som 4 ä 6 ganger varit i Amerika och ändå vändt hem igen och stannat för
att taga band om sin fäderneärfda jord.
Orsakern till emigrationen äro därför så godt som uteslutande
ekonomiska, hvartill kominer medfödd vandringslust.
Förhållandena med jorden i Öfre Dalarne göra, att jordbruket icke bär
sig så, att allmogen däraf kan få tillräckligt för sitt uppehälle.
Hemmans-klyfningen, genomförd ända till orimlighet, omöjliggör jordens rationella skötsel.
Det går inte att väl sköta de små jordlapparne, som en ägare kan ha spridda
på en 30 å 40 ställen. De kunna t. ex. hvarken inhägnas eller dikas. Härtill
komma de med fäbodsystemet sammanhängande flyttningarna fram och tillbaka,
hvilka äro binderliga och tidsödande. Det oaktadt, bibehåller Morafolket gärna
sin fäderneärfda jord, hvilket bland annat bevisas däraf, att dc underkasta
sig upprepade landtmäteridelningar i byarna, för hvilka kostnaderna ofta uppgå
till eller öfverstiga jordens värde, och detta utan garanti för att icke sådana
dyrbara omkostnader återkomma snart igen.
Äfven de, som emigrerat, bibehålla ej sällan sina andelar at’ jorden i byn
här hemma och komma efter manga ars frånvaro och taga dem i besittning.
För visso skulle emigrationen i någon män minskas, om
jordbruksförhållandena kunde ordnas så, att det bättre lönade sig att arbeta pä jordens
skötsel.
Ett genomfördt laga skifte, åstadkommet med hjälp af staten i form af
anslag eller möjligen län, vore nog en stor förmån, men då borde för
framtiden hemmansklyfningen förhindras genom lag; eljes komme man efter en
tids förlopp åter i samma läge som nu.
Mora den 15 juli 1908.
Axel Gustafsson.
Kyrkoherde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
