Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178 EM Hi RATIONS UT REDNING EN. BILAGA XVII. INKOMNA UTLÅTANDEN.
lyder, »sköta ihjäb far och mor. De yngre barnen ha pä detta sätt, i samma
man som hemmanets skogar varit, stora och orörda och i samma mån som
skogsvärdet med åren stigit, i jämförelse med denne broder blott erhållit föga
i arfvedel, och detta kanske först sedan far och mor dött. Äfven då
föräldrarne icke i lifstiden hunnit sätta ifrån sig hemmanet, har ofta vid deras död,
när arfvet skulle skiftas, på grund af den bland de unga alltjämt ökade
ovilligheten att blifva stadiga jordbrukare och påtaga sig det därmed följande
bekymret, inträffat att hemmanet af de öfriga sterbhusdelägarne till betydligt,
underpris öfverlåtits åt den bror eller svåger, som bott hemma hos far och
likasom varit, fastän utan kontant lön, dennes dräng.
Alfta den 27 juli 1908.
01. Abr. Humble.
v. Pastor, komminister.
Undersviks pastorat. Gäfleborgs län.
Då upplysningar äskats om sådant, som står i sambaud med emigrationen,
så vill jag härmed angifva några faktorer, som enligt min åsikt hafva icke
ringa inverkan på emigrationen frän härvarande ort.
Först och främst är det något lättrörligt, för att icke säga att det ligger
ett drag af äfvcntyrslusta i hälsingens lynne, uppammadt genom långa
handels-och marknadsresor under forna tider, och äro släkt- och familjebanden i
allmänhet slappa, och detta åter en följd af, att barnen i hemmen fått och få
uppväxa i egensinne och själfsvåld utan tukt. Denna tuktlöshet för med sig,
att då barnen växt upp och blifvit äldre, fråga de icke mycket efter sina
närmaste anhöriga och ännu mindre efter det samhälle och det land, i hvilket
de blifvit födda och fostrade. De hafva med ett ord liten solidaritetskänsla
med detsamma, och hvad som hufvudsakligen drifver och behärskar dem, är
begäret efter och hoppet om att vinna materiella fördelar.
Lägg så därtill don sedan länge från visst ball yppigt förkunnade
foster-landslösheten och nedsvärtandet af det egna fosterlandet med dess ordningar
och institutioner och de många blomstermålningar, som i tendenssyfte gifvits
i både bref och tidningar, af landet på andra sidan Atlanten såsom ett
sannskyldigt Eldorado, så ma man icke förundra sig öfver, om allt detta utöfvar
en stark och bestämmande inflytelse pä sådana sinnen som de förut sagda,
och lockar manga att utvandra till det land, som skimrar för dem i hoppets
alla rosenfärger.
Och sä kommer därtill, att jordbruket under en lång följd af år varit
mycket försummadt ocli ansetts knappt löna sig, åtminstone så längo som goda
kör- och arbetsförtjänster funnos att tillgå i skogarna. Jordbruket bar alltså
vanvårdats under lång tid, och folket lefde hufvudsakligen på kör- och
arbetsförtjänster i skogarna och vid sågar och virkesflottningar samt på försäljningar
af virke ur egna skogar, men när, till följd af grof misshushållning,
skogstillgångarna snart minskades och kör- och arbetsförtjänsterna aftogo, blef följden
den, att inånga måste sälja sina hemman antingen till bolag eller enskilda
spekulanter. Och de gamla bondehemman, som salts till enskilda spekulanter,
hafva sedan gått hand ur band och därvid så godt som renrakats på den
värdefullaste växande skogen och på den största delen af den hemmanet
tillhörande skogsarealen, ty de enskilda spekulanterna ga vanligen så tillväga, att
de, antingen för att kunna betala köpeskillingen för hemmanet eller för att
vinna pa köpet, sälja från det inköpta hemmanet så mycket skog med gruudrätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
