Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PASTORSÄ M BETENA.
183
Ref sunds pastorat. Jämtlands lät).
Skulle jag göra ett försök att i korthet angifva de orsaker, som
framkalla emigrationen, så äro de enligt min tanke hufvudsakligen följande:
1:0. Jordegendomens öfvergång till de stora bolagen. I Refsunds
moderförsamling har sådan förekommit i jämförelsevis mindre, men dock alltför
stor skala. I Sundsjö församling äro ock jordbrukarna i stort sedt
själf-ägande utom i tvenne byar, som helt och hållet äro bolagsegendom och som
därför ock bidragit med 29 procent af emigrationen från församlingen. 1
Bräcke, Ny beins och Bodsjö socknar befinner sig omkring hälften af jorden i
bolagens våld. I de båda förstnämnda är själfva Bräcke by den enda af
socknarnas byar, där bolagen icke gjort något förvärf. Af öfriga byar
därstädes ligga ej mindre ätt 8 helt under bolagens välde, andra till största
delen och öfriga till ansenliga delar. Exempel tinnas pä byar, där förr 4 à
5 bönder och än flere torpare haft sin utkomst, men som nu af bolagen
lagts under ett par arrendatorer. De gamla gårdarna få då förfalla. Och
om än arrendatorerna i allmänhet hafva rätt goda villkor, sä är dock deras
ställning prekär, intresset för jordens skötsel är borta, och de känna sig
såsom bolagens lifegna. Och dä de förre innehafvarens söner se, hvilka
värden för en ringa penning öfvergått till bolagen och huru de själfva nu
hade kunnat sitta i goda villkor om deras fäder hade bättre förvaltat sin
egendom, är det icko sä underligt, om en viss bitterhet bemäktigar sig deras
sinnen, en bitterhet som riktar sig ej blott möt bolagen, utan mot det gamla
fäderneslandet öfver hufvud.
A andra sidan är det just, den hos det uppväxande släktet alltmera
utbredda motviljan för jordbruket, med dess kraf på tålamod och förnöjsamhet
och dess egenskap att icko kunna lämna sin utöfvare en viss bestämd
dagsinkomst, som på senare tid orsakat icke få hemmans öfvergång i bolagshand.
Det höga priset på med skog försedda hemman gör, att när föräldrarna
åldras, ingen af sönerna mäktar öfvertaga hemmanet och utlösa sina syskon,
som fordra, att det. skall säljas till den högstbjudande, d. ä. till bolaget.
Lyckligtvis finnas dock mänga gamla bondesläkter, som aldrig sälja sin
först-födslorätt. för en grynvälling och inom hvilka hemmanet öfvergår till något
af barnen eller genom klyfning delas mellan flera.
2:o. En följd af här ofvan relaterade förhållanden har blifvit
uppkomsten af en mängd >löst folk>. Och de lösa arbetarne öfvergifva jordbruket,
som omöjligen kan honorera de fordrade höga arbetslönerna, och öfvergå till
industrien. När de då få höra, hvilken kraftig utveckling denna tagit i
Amerika och hvilka oerhörda resurser, man där förfogar öfver, ligger frestelsen
nära att utvandra dit, där en lättare och bättre utkomst vinkar. Hoppet
om stora förtjänster torde nog vara den mäktigaste drifkraften till emigration.
En liten del, äfven förmögen ungdom, drifves åstad af en viss äfventyrslusta
och begär att so sig omkring i världen för att sedan återvända. Mera sällan
händer, att någon reser ut för att under några års energiskt arbete i Amerika
samla medel att därmed kunna vid hemkomsten lösa till sig fädernegården
eller någon annan hemstad.
3:o. En del emigranter hafva lyckats vinna god förtjänst och hemsända
till fattiga föräldrar och anförvanter, eller insätta i svenska banker, ej
obetydliga penningebelopp. Ilär hemma blef ingenting öfver, trots goda tillfällen
till arbetsförtjänst, ty här arbetades icke med samma lust och intensitet och
med samma syfte att spara. Som en löpeld sprides ryktet, om de ankomna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
