Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190 EM Hi RATIONS UT REDNING EN. BILAGA XVII. INKOMNA UTLÅTANDEN.
ligen dels Gottland (eller rättare sagt den södra hälften af denna ö) dels
trakten norr om Stockholm ([{oslagen), och särskildt vid en jämförelse dessa
två trakter emellan i afseende ]>à emigrationsförhållandena tror jag mig hafva
iakttagit betydande olikheter. Härvidlag fäster jag mig mindre vid storleken
af utvandringen, utan desto mer vid orsakerna till densamma samt vid den
ekonomiska ställningen af de utvandrande individerna. Under dylika
förhållanden torde vara lämpligast att skiljaktigt, hvart för sig, redogöra för
dessa trakters emigrationsförhållanden.
Hvad södra hälften af Gottland beträffar, sä tror jag mig hafva funnit,
att emigrationen härifrån, åtminstone i flertalet fall, ej står i direkt
sammanhang med ekonomiskt betryck. Hen nämnda delen af Gottland är ju till större
delen bebodd af själfägande bönder eller hemmansägare, hvilka i allmänhet
äro ekonomiskt oberoende ocb hvilka vanligen bruka sin jord själfva med
biträde endast af familjens medlemmar, äfvensom någon gång en piga eller
dräng. Dessa gottländska bondfamiljer äro äfven i allmänhet ej (i motsats till
hvad förhållandena ofta äro pä fastlandet) betungade med mänga barn, utan
ha tvä ä tre barn här synts mig vara det vanligaste. 1 stort taget kan man
alltså säga, att i denna del af Sverige är boende en befolkning, som är
relativt burgen och där något öfverskott pä arbetskraft ej finnes. Alla de armar
familjen äger hafva ock i allmänhet full sysselsättning på de fäderneärfda
gårdarna. Sönerna öfvertaga sina fäders gårdar, och döttrarna gifta sig mod
andra gottlandsbönder. Någon öfverbefolkning förekommer ej heller.
Ifrån dessa gottländska familjer utvandrar nu i verkligheten årligen till
Förenta Staterna en ganska stor mängd såväl unga män som kvinnor. Att i
detta fall skjuta skulden härtill på ekonomiska svårigheter, dystra
framtidsutsikter ocb dylikt, gar oj för sig, ty gottlänningen för faktiskt ett relativt
godt och bekymmerfritt lif. Att de utvandrande skulle utmärka sig framför
de i hembygden kvarstannande genom några speciella egenskaper i den ena
eller andra riktningen, har jag ej kunnat iakttaga, utan har det förefallit,
mig som om det, varit, hvad man skulle kunna kalla gottländska
genomsnittsmänniskor, hvilka sällat sig till emigranternas led.
Hvar den egentliga orsaken till emigrationen från Gottland under dylika
omständigheter kan vara alt finna, är ej så lätt att afgöra. Mig har det
förefallit, som om det här, mer än på andra ställen, varit uteslutande ett
behof af ombyte, att fa se andra människor och andra trakter af jorden samt
att öfverhufvud taget komma under förhållanden, skiljaktiga från de gamla
vanliga, som lockar dessa människar från deras ö. Säkerligen bidrager bärtill
äfven en viss grad af äfventyrslystnad. Många af dessa utvandrare hafva ju
äfven på andra sidan Atlanten fränder ocb vänner, hvilket gör, att de där
nästan känna sig äga ett andra hem. Naturligtvis utgöra dock de i Förenta
Staterna förekommande störro arbetslönerna en lockelse till emigration, men
den yttersta eller viktigaste driffjädern bärtill äro dessa säkerligen mången
gång ej.
Att emellertid emigrationen under de nämnda förhållandena skall vara
ansenlig, finner jag ganska förklarligt. Några allvarliga svårigheter för
anskaffande af medel till öfverresan till Amerika förefinnas ju ej heller i
flertalet fall.
Att Amerika kan utöfva en dylik lockelse, synes mig äfven kunna ställas
i samband med det äfven eftor öfriga svenska förhållanden enformiga,
händelse-tättiga oeh lugna lifvet på Gottlands landsbygd. Där saknas ju så godt som
fullständigt den industri, som i åtskilliga andra delar af Sverige gör lifvet
därstädes mera omväxlande och rörligt, men som a andra sidan dar också
ger upphofvet till en fattig arbetareklass, hvilken endast lefver för dagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
