Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PROVINS IALLÄK ARNE.
189
Huruvida under nuvarando förhållanden något skulle kunna göras för
att förminska utvandringen från Gottland, iir en sak jag ej kan yttra mig
om. Att en ej obetydlig del af de gottländska emigranterna åter kemvänder,
är ott faktum, som nog ofta står i samband med de ekonomiska och sociala
förhållandena på ön. Att dessa hemvändande emigranter genom sin vistelse
i Amerika skulle hafva blifvit mindre lämpade för arbete i det gamla
hemlandet, eller att något eller några slag af sjukdom (t. ex. tuberkulos) skulle
särskildt ofta förekomma bland dem, har åtminstone undertecknad ej
iakttagit. Vanligen återtager den hemvändande gottländska emigranten sina
gamla svenska sedvänjor, och sällan får man på Gottland skåda den annars i
Sverige tyvärr ej allt för ovanliga typen af svensk-amerikanare, som i språk
och klädsel m. m. söker visa sin egenskap af f. d. medborgare i »det stora
landet i väster».
Hvad jag här ofvan nämnt om emigrationsförhållandena på Gottland är
naturligtvis endast hvad jag kunnat fatta såsom det vanligaste, det
allmängiltiga. Att åtskilliga gottlänningar äfven af uteslutande ekonomiska skäl
göra öfverresau till Amerika, har jag sålunda i åtskilliga fall iakttagit. Ej
alldeles så sällan inträffar det sålunda, att. familjefadern i en gottländsk
bond-eller småbrukarefamilj under ott eller flera ar i taget — stundom med några
månaders eller års uppehåll i hemlandet däremellan tager sin tillflykt till
Nord-Amerika, i Sverige kvarlämnande bela sin öfriga familj för att sköta
jordbruket m. m., hvarvid emigrationen företages uteslutande för att
förbättra familjens ekonomiska ställning. Den i Amerika arbetande fadern
använder där ej mer än en dol af sin arbetsförtjänst och hemsiindcr resten af
sina dollar, hvilka, växlade i svenskt mynt, göra honom en god behållning.
Under dessa nu nämnda förhållanden återvänder dock nästan alltid emigranten
till fäderneslandet, sedan han i Amerika hopsparat, hvad han för sitt och
familjens bestånd anser nödvändigt. — Detta är i korthet, hvad som i
afseende pa de gottländska emigrationsförhållandena fallit mig i ögonen.
Komma vi nu till den andra trakt af Sverige, hvilken jag i detta
sammanhang velat skärskåda, så är då först och främst att nämna, att frän
området inom några mil norr om Stockholm emigrationen är mycket
obetydlig, hvilket belt säkert har sin grund uteslutande uti denna trakts nära
grannskap till landets hufvudstad. Äfven ifrån nämnda trakt sker emellertid
en stadig och mycket betydande utvandring, men denna har i flertalet fall ej
Amerika, utan Stockholm till mål. Då jag emellertid varit i tillfälle att på
närmare håll iakttaga orsakerna till denna utflyttning till Stockholm samt då
jag är förvissad om, att. samma orsaker i flere andra delar af mellersta och
södra Sverige äro starkt bidragande till den egentliga emigrationen, sä vill
jag här något ingå pä hvad jag i detta hänseende iakttagit.
Såväl i Roslagen som i andra, ganska vidsträckta områden af Sverige
förekommer det s. k. stataresystemet eller statareväsendet, det vill säga
jordbruksarbetet utföres hufvudsakligen med tillhjälp af s. k. statare. Också
är det från statarnes klass som en mycket stor del af emigrationen i de
nämnda trakterna utgår, och vid en närmare granskning af statarnes
förhållanden och lefnadsvil|kor synes denna utvandring mig ej alls vara
egendomlig eller svår ett förklara. Då så ofantligt mycket både skrifvits och
arbetats pä ett förbättrande af många andra gruppers af kroppsarbetare
ställning i vårt. land, synes det mig i hög grad anmärkningsvärdt, att
statar-väsendots många ocli svära missförhållanden och avigsidor så litet
uppmärksammats. Tänkom oss dessa jordbruksarbetares (statarnes) ställning! Vanligen
äro de gifta och hafva en talrik barnaskara. Visserligen bebo de å den
egendom, under hvilken de tjäna, fritt en liten stuga, men denna lämnar dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
