Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PROVINS IALLÄK ARNE.
217
icke funnit trefnad i Amerika eller där funnit arbetet för hårdt, uppgifvas
snart återvända och stanna hemma.
Återvändande emigranter säga ock i allmänhet, att en mängd landsmän,
som icke kunnat skaffa sig en dräglig utkomst i Amerika, gärna skulle
återvända till Sverige, om do blott ägde respengar eller kunde räkna på en
utkomst bär. Dessa senare torde från synpunkten af hälsotillstånd och
arbetskraft knappast vara önskvärda återinvandrare.
Personer med bruten hälsa (tuberkulos), som »för klimatets skull» sagt
sig blifvit tillrådda att resa hem och återkommit till Sverige, bar jag som
läkare en och annan gang iakttagit Bland de 272 emigranter, om hvilka
jag i denna månad sökt skaffa mig så noggranna upplysningar som möjligt,
hafva dock de 31. som återkommit och förblifvit bofasta i Sverige,
betecknats från synpunkten af hälsotillstånd och arbetskraft såsom önskvärda
invandrare.
Töcksfors den 31 december 1907.
David Andersson.
Lindesbergs distrikt. Örebro län.
Befolkningen inom denna ort kan sägas hafva det ganska väl beställdt i
ekonomiskt afseende. Arbetet vid grufvor, hyttor och dylikt betalas i
allmänhet väl, och förtjänsterna pä skogsarbete äro ej dåliga. Jordbruket spelar
en mycket underordnad roll i dessa trakter, och dc allra flesta små
hem-mansegarna skaffa sig extra, förtjänster med bergsbruk eller skogsarbete. Någon
allmän fattigdom kan ej vara tal om. De hygieniska förhållandena lämna
nog mycket öfrigt att önska, men detta beror på svårigheten att utrota gamla
ovanor hos folket själft, som oaktadt allt upplysningsarbete i denna riktning
ej vill vakna upp till medvetande om att hälsovårdens läror afse dess bästa.
Dåliga ekonomiska förhållanden äro således här ej anledning till
emigration. Frågor ställda till den emigrerande om orsaken hvarför ban reser
bli aldrig tillfredsställande besvarade, och detta beror nog ej enbart på
emigrantens ovillighet att besvara frågorna, utan pä hans oförmåga att göra det.
äfven oin ban har lust att vara uppriktig Jag tror att det hos det yngre
släktet af svenska folket ligger någon inneboende drift till vandringar, af större
eller miudre omfång, från den plats där individen vuxit upp. någon obestämd
förväntan om något bättre på annat ball. Denna obestämda förväntan ökas
genom vilseledande bref frän redan emigrerade, som rikta resehågen särskildt
mot Amerika.
Därtill kommer att i naturen hos svenskarna ej ligger någon håg för
ett intensivt arbete, och ungdomen kan ej här hemma lära sig förstå, att. med
större intensitet i arbetet följa större inkomster; först förhållandena i
Amerika gifva dem denna lärdom, något som de dock ej gärna meddela de
hemmavarande.
De från Amerika återinflyttade lida ej sällan af nervösa åkommor, som
sannolikt äro en följd af, dels det ofta öfvcransträugande arbete de haft, dels
en aldrig erkänd men aldrig slocknande längtan tillbaka till Sverige. De
lärdomar de i Amerika förvärfvat med afseende pä konsten att arbeta komma
både dem själfva och landet till godo efter deras aterintlyttande. Hittills
har ej varit vanligt, att de återinflyttade utgöras af personer med fullständigt
bruten hälsa, och eidigt min erfarenhet är lungsot en hos dessa sällan
förekommande sjukdom. Om dessa förhållanden komma att ställa sig ogynn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
