Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218 EMIGRATIONS^ TREDN ING EN. BILAGA XVII. INKOMNA UTLÅTANDEN.
sammare vid den återinflyttning i större skala, som nu tyckes börja, iir svart
att säga.
Lindesberg den 2G december 1907.
1 /erman 11 ’ahlström.
Falu distrikt. Kopparbergs län.
Det bar synts mig som man bland dc emigrerande bade tvä rätt olika
typer af folk. Ej sà sällan träffar man bland dem, som ämna utvandra, mer
eller mindre kavata, illa uppfostrade ungdomar, som endast hysa ringaktning
och förakt för allt omkring dem, som ej äga förmåga att se, än mindre genom
ihärdigt arbete göra sig delaktiga af dc möjligheter till god utkomst, som här
hemma för mänga af dem borde ligga i öppen dag. Trots fysisk hälsa och
kraft förefinnes hos dem en viss psykisk eller moralisk undermalighet.
Förlusten af dessa torde därför oj behöfva anses stor; bär hemma lärer
näppeligen gå att ombilda deras ständiga missnöje till arbetslust och trefnad.
Flertalet emigranter från landsbygden hafva emellertid synts mig vara mera be
tänksamma och beräknande personer med god uppfattning om sin ställning,
för hvilka en jämförelse mellan för dem här hemma upphinneliga ekonomiska
villkor och dem, som skildras i bref frän Amerika eller af på besök varande
svensk-amerikaner, otvifvelaktigt lockar till utvandring. Enligt min
uppfattning, frän min tjänstgöring såväl inom Jämtlands som Kopparbergs län, lefver
nämligen i häda dessa län en mycket st:or del af småbönder, handtverkare
oc h framför allt bolagsarrendatorer, äfven där man har all anledning förutsätta
idoghet och omtanke, under mycket hårda villkor, med tungt arbete, ofta
mycket dåliga bostadsförhållanden och dålig kost. Vid ott par tillfällen har
i sådana hem händt mig, att fadern med tillfredsställelse omnämnt, huru ban
åtminstone lyckats skrapa i hop sa mycket, att ban kunnat förhjälpa ett par
af barnen öfver till Amerika, där de ha det bra och i sin tur hjälpa flora
syskon öfver. Ofta klagas, och i många socknar med fullt skäl. öfver do
dryga skatterna. 1 dessa provinser är dessutom en stor del af
landtbefolkningen för utfyllande af de lefnadsbehof, som deras jordbruk ej lörmàr lämna,
hänvisade till skogsarbete hos något bolag, som, då de arbetssökandes
rörelsefrihet är inskränkt, nog torde behärska arbetspriset. De usla
bostadsförhållandena och den dåliga proviantering, hvarunder det hårda skogs- och
flottnings-arbetet utföres, torde nog rätt snart knäcka äfven ungdomligt mod och bryter
säkerligen mångens hälsa. Talrika tillfällen har jag haft att iakttaga det
ekonomiska, fysiska och ofta äfven psykiska förfall, som sa ofta rader i de
talrika bolagsarrcndegårdarne i dessa provinser och som bjärt afstickcr mot
hvad som förefinnes a gärdar af motsvarande storlek med själfägande bönder;
och att bolagsväldet, i hvad de sträcker sina verkningar ut pä den vidsträckta
landsbygden, här måste hafva omgestaltat förhållandena pä ett emigrationen
befordrande sätt, därom torde en hvar blifva öfvertygad, som är i tillfälle
iakttaga, huru det i verkligheten ser ut på bolagsgårdarne, pä samma gäng man
måste erkänna, att den fasta arbetarestammen vid många större industriella
verk kommit till en god och flerestädes ganska hög lcfnadsstaudard.
Lindring i allt för höga skattebördor, hämmande och reglerande af
bolagens makt och verksamhet ä landsbygden, främjande af hemslöjden, som nu.
tack vare de vid hvarje vägskäl uppdykande handolsbodarne med deras
mäng-fald af onödigt krain, synes ligga alldeles nere. åtminstone på Jämtlands
landsbygd och öfverallt bland industribefolkningen, synas mig vara beaktansvärda
moment för ernående af ett jämnare välstånd, och beträffande egna-hemsrö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
