Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224 EM Hi RATIONS UT REDNING EN. BILAGA XVII. INKOMNA UTLÅTANDEN.
individerna lefva därför, till följd af den s. k. biförtjänsten, icke sa fattigt,
som mau är benägen att tro. 1 allmänhet star man sig bär ganska godt.
Nöd eller botande nöd drifver här ingen till Amerika, tv i den klass, de
egentliga arbetarnes, där nog bos en del rätt stor fattigdom råder, mest i
norra delen af distriktet, förekommer som nämndt ingen afsevärd utvandring.
De återinvandrade synas till god del ej vara önskvärda invandrare, men
mig bar synts, att dessa äro icke så mycket objekt med minskad eller i
Amerika förbrukad arbetskraft som fastmer med bristande vilja att arbeta. Kxempel
härpå äro icke sa fa. Emellertid må anmärkas, att en icke sa ringa anpart
af de utvandrade också äro objekt (ofta odågor och odygdsfrön), som man
saklöst kan undvara.
Hede den |ö december 1907.
Herman A. Helen.
Nordmalings distrikt. Västerbottens län.
De. som utvandra från distriktet, äro som regel ungt folk och ogifta.
Hvad drilfjädorn till emigrationen beträffar, så utgöres den. kan man säga,
alltid af åstundan att säkrare och snabbare, än hvad här hemma är möjligt,
skaffa sig en tryggad ekonomisk ställning, öfvertygelsen att större utsikter
därför finnas i Amerika hafva de vunnit genom skildringar från släkt och
vänner därstädes. I allmänhet är det, betydligt flera män än kvinnor, som
utvandrat. Ett annat lockbete är skildringarna från Amerika om de bättre
bostadsförhållandena, som i allmänhet där förefinnas bland arbetareklassen.
Däremot kan man ej säga, att det varit egentlig fattigdom, som drifvit folket
till emigrcring.
Arbetsförtjänsterna hafva varit ganska goda inom distriktet. För en
ordentlig, ogift man finues, såsom erfarenheten visat, äfven härstädes möjlighet
att under några ar spara en summa, som kan möjliggöra för honom att inom
ej sä aflägsen framtid blifva ägare af ett jordbrukshem. Gifter han sig
däremot tidigt, visar likaledes erfarenheten, att bildandet af ott dylikt eget hem
hart när är omöjligt. En del far skrifvas på ökade utgifter för ökad familj,
mon en stor del måste hero pä hustrurnas fullkomliga oerfarenhet och
oförmåga i allt hvad hushållning och beräkning vill säga.
ilen äfven om nödiga medel kunna hopskrapas för att förvärfva ett eget
hein, sä är ett. dylikt ganska svåråtkomligt, ty bolag få ej afsöndra lämpliga
områden, och hemmansägarne äro mycket ovilliga att afstå af sin jord,
hvarjämte villkoren för lån äro svåra och obekväma.
Den första och viktigaste åtgärden är enligt min mening att bibringa
flickorna kunskaper i hushållning och förmåga att spara samt sammanhålla
ett. hem, så att man tydligen får se, att det äfven här finnes möjlighet lör
en gift arbetare att lägga af något för sin ålderdom.
Vidare böra åtgärder vidtagas, sa att jord blifver möjlig att förvärfva pä
villkor som äro billiga och till sin form ej tör tunga och svårbegripliga.
Denna jord måste ligga i närheten af platser, där för öfrigt arbetsförtjänst
finnes.
De hemmansägaresöner, som hafva hemmansdelar att ärfva, emigrera ej
härstädes, hvarför det tydligen skall blifva den egna jordtorfvan eller
möjligheten att förvärfva dylik, som skall blifva den väsentliga hållhaken mot
emigrationen.
Här bör ock påpekas den inom åtminstone hela Norrland giingsc seden
bland allmogen att till äldsta eller de två äldsta sönerna sälja för en spottstvfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
