Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
provinsialläkarne.
22ö
eller sa godt som gifva hemmanet, under det de andra barnen fa nästan
intet. Detta bruk. som dock utgör ott mäktigt stöd för bibehållandet här
uppe af en själfständig jordägareklass, är å andra sidan en starkt bidragande
orsak till emigrationen, ty det är just dessa lottlösa ocb ej utan skäl
missnöjda syskon, som lämna en mycket väsentlig kontingent till
emigrationen.
l)et är enligt mitt förmenande uteslutande de ekonomiska faktorerna,
som spela in, hvaremot, de politiska, såsom mindre kommunal rösträtt etc..
äro utan betydelse.
De relativt höga skatterna för personer med t., ex. 800—1,500 kronors
inkomst hafva onekligen i någon mån bidragit till att drifva dem ur landet.
Pa denna klass af inkomsttagare trycka ock skatterna mycket tungt.
Önskligt vore därför, att åtgärder kunde vidtagas för att lindra skattebördan
för dorn.
•lag måste bestämdt påstå, att de från Amerika återflyttande personerna
med afseende på hälsa och arbetskraft ofta äro mindervärdiga. Rätt vanligt
är, att deras hälsa är bruten och oj sällan äro de tuberkulösa. Dessa senare
borde under nuvarande förhållande ej tillåtas återflytta in i landet.
Nordmaling den 15 januari 1908.
Adolf Lufldh.
Piteå distrikt. .Yorrbotlens lä».
Emigranterna härifrån utgöras till allra största delen af ungt ogift folk
ur den tjänande klassen, och då det, ju ingår i deras medvetande, att ott
sträfsamt lif väntar dem i det främmande landet, är tyvärr följden häraf den,
att det till på köpet endast är friskt och kraftigt folk, som vågar ge sig i
väg. Orsaken är naturligtvis i allra flesta fall hoppet om större inkomster
och om förvärfvandet af en bättre framtida ekonomisk ställning. Fastän
åtminstone den manliga delen al’ befolkningen genom arbete här hemma bör
kunna skaffa sig en skälig inkomst., så, då sparsamhet just ej ligger för
norrlänningen och ban ofta nog oj bcllor arbetar mer än hvad ban iir nödd
och tvungen till. idir naturligtvis oftast ingenting till öfvers. De allra fattigaste
äro också do som på grund af lättja eller af fysisk eller psykisk svaghet ej
vilja eller kunna uträtta något, ordentligt arbete, men sådana ser man aldrig
emigrera.
Någon allmänt utbredd svårare fattigdom kan man just ej pasta
förefinnas. åtminstone ej i kustlandet, men någon förmögenhet finnes ej heller,
utan har befolkningen det så, att den kan skäligen draga sig fram.
Da arbetet i skogarna och vid sågverken (Norrlands förnämsta industri)
till följd af tryckta konjunkturer under de senare ären minskats, har detta
under samma tid haft till följd en allmän ekonomisk försämring samt en
påtaglig ökning af emigrationen, ocli fastän ju visserligen på senare ären
alltmera arbete nedlagts på jordbrukets upphjälpande, sn kan naturligtvis
detta pä grund af klimatiska förhållanden aldrig härstädes uppnå och intaga
samma betydelse som söderut, utan är det ej besynnerligt, om hos mangen
vid jämförelse häraf misströstan tager öfverhand samt lusten uppstår att på
andra, af naturen mera gynnade platser försöka samma arbete.
För sa vidt nu do till Amerika emigrerande ej hafva varit för länge
borta, anser jag, att, det voro önskvärdt, om tillfälle kunde beredas dom att
återvända, ty ofta nog hafva de därute fått, lära sig arbetets betydelse samt
att bättre taga vara pä tiden, och skulle naturligtvis härigenom äfvenledes en
16—0»~t7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
