Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•226 EAIIOKATIOXSITTKEDNIXiJEX BILAGA XVII. INKOMNA ITI.ÄTAXDEN.
betydande arbetskraft kunna återbördas till vårt land igen. Emellertid ser
inan nu endast ett fåtal återkomma, ocb bland dessa tyvärr många med
bruten hälsa (i synnerhet tuberkulos).
Öjebyn den 13 april 1908.
Sia frid Collin.
Arjeplogs distrikt. Norrbottens län.
Utvandring från Arjeplogs extra provinsialläkaredistrikt har i mycket
liten skala förekommit under min 4-åriga tjänstgöring härstädes. Utaf
särskildt intresse torde vara, att under denna tid intet fall af emigration till
Amerika varit att anteckna. Den lilla utvandring till främmande länder, som
inträffat, har gått. till Finland och i synnerhet till Norge. Återinflytt.ningar från
detta senare land äro dock mycket vanliga.
Af mina iakttagelser bär uti emigrationsfrågan torde framgå att lusten
till att i främmande land söka sig sin utkomst är, jäinfördt med landet
i öfrigt, ovanligt liten. Vid första ögonkastet kan detta synas egendomligt,
ty fattigdomen är här i inånga hem ofantlig. Särskildt gäller detta i de
bushåll, som bo a de af bolagen inköpta hemmanen, hvilka utgöra omkring
en tredjedel af den i enskild ägo varande jordegendomen inom distriktet.
Men de lätt tillgängliga födoämnen, som ett mycket godt tiskc ger i de
vidsträckta fjällsjöarna, och afkastningen af goda jaktmarker utgöra en
inkomstkälla, som här spelar en stor roll i befolkningens lif. Jorden saknar
dessutom visst ej stora odlingsmöjligheter. Mer och mer börja ock de bönder,
som ännu besitta sin jord, att. ägna denna sin uppmärksamhet. I nder
vintrarna ger timmerafverkningen goda förtjänster.
Det visar ovillkorligen hän på sunda instinkter, att befolkningen kär
under dessa förhållanden blifver kvar i landet. Kommer man dem emellertid
litet närmare, sä finner inan, att det är hoppet om Lapplands snart börjande
raskare utveckling, som ännu alltjämt binder mången kvar. Det väntas med
otålighet pä bättre möjligheter för nybyggare att. få tillträde till jorden, och
man väntar pä bättre kommunikationer. Men vilja eller kunna ej
statsmakterna snart göra något på allvar för att tillmötesgå dessa kraf, sa torde
inom kort emigrationslusten na äfven dessa nejder.
Ett lif, som till stor del måste baseras på fiske och jakt, är och
förblir alltid en låg kulturst&ndpunkt, på hvilken endast ogynnsamma
utvecklingsmöjligheter för andra näringar förmå kvarhålla människan. Med smärta
måste man här alltjämt påminnas om, huru som kalla lagparagrafer komma
all företagsamhet att förtvina. Ofantliga, vidder af odlingsbar jord finnas
nämligen, där massor af nybyggare skulle finna sin bärgning, om blott staten
under enkla former ocli utan åratal af väntan ville raskt bevilja
nybygges-ansökningar a sina domäner. Nn sitter i stället mångenstädes bonden kvar
a det hemman han, okunnig om dess verkliga värde, en gång afhändt sig till
något uf de här sä inflytelserika bolagen. Att ban i denna ställning som
bolagsundantagshjon fort och säkert förlorar all spänstighet och energi, är
det alltjämt upprepade förloppet i dylika fall.
Glädjande och lofvande godt tör framtiden är att se det behag de
söderifrån hit inflyttade svenskarna finna i Lapplands fjälltrakter. Snart nog hafva
de lärt sig inse, att de fördelar, naturen här erbjuder, utgöra en god
ersättning för de svårare möjligheter till penningeinkomster, som alltid vidlåda
glest befolkade trakter. Därför stanna de också i regel, da de en gäng slagit
sig ned.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
