Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - {Inledning}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fall enligt deras uppgift burit sig och att gårdarna voro skuldfria, men för
små att ge samtliga syskonen arbete och uppehälle.
Alla dessa utvandrares framtidsplaner gingo ut på att efter några års
vistelse i Amerika kunna återvända med sparade tillgångar, tillräckligt stora
att i Sverige kunna köpa egen gård. Ett alltid återkommande klagomål
var nämligen svårigheten att i Sverige kunna spara tillräckligt för att
kunna höja sin ekonomiska och sociala ställning. Svårighet att få
stadigvarande arbete torde äfven i en del fall ha varit medverkande orsak till
utvandring, särskildt klagade utvandrare, som haft tjänst som drängar på Öland,
öfver den korta och oregelbundna anställningstiden, som följt med
åkerbruksmaskinernas införande, och den korta säsongen inom sågverksindustrien samt
äfven nedläggandet af sågverk voro i flera fall drifvande orsaker till
emigration. Likartad var utvandringsorsaken i ett fall, där utvandraren, som
åtnjutit jämförelsevis hög lön vid Kronans hamnbyggnad i Böda på Öland,
sedan denna inkomstkälla tagit slut, ej kunde erhålla något lika lönande
arbete, utan i stället emigrerade.
Af öfriga ekonomiska orsaker till utvandring framhäfdes ofta de höga
skatterna och värnplikten. Hvad den senare beträffar tyckas i synnerhet,
repetitionsöfningarna vara mest besvärande, på grund af svårigheten att erhålla
stadigvarande plats under värnpliktsåren. Huruvida värnplikten varit direkt
orsak till utvandring, är emellertid svårt att afgöra. Mitt personliga intryck
var, att många passade på tillfället att utvandra innan värnpliktsåldern, men
att själfva orsaken dock låg på annat håll.
För utvandringen af de få industriarbetare, som medföljde, kunde
endast i två fall någon bestämd ekonomisk orsak fastslås. I båda dessa fall
var anledningen svårighet att erhålla teknisk utbildning.
Af afgörande betydelse är inflytandet från till Amerika redan utvandrade
släktingar och bekanta. Det fanns ingen af de tillfrågade, som ej
hade släkt och vänner, dit han ämnade sig. Samhörighetskänslan med Amerika,
traditionen att resa till Amerika, så snart hvardagslifvets gång på något sätt
afbrytes, äro faktorer, som ej kunna tillmätas nog stor betydelse. Flera af
de tillfrågade hade fått hjälp till biljetten eller fått hela biljetten betald af
släktingar i Amerika. Att de flesta af dessa hjälpsamma släktingar voro
farmare, är ej någon tillfällighet, då efterfrågan på åkerbruksarbetare i
väststaterna i hög grad öfverstiger tillgången och en betald emigrantbiljett kan
anses som ett synnerligen billigt och bra medel att erhålla pålitlig och god
arbetskraft. Efterfrågan på skandinaviska arbetare i Förenta Staterna synes
vara så godt som obegränsad, enligt de uppgifter jag erhållit från privata
och offentliga arbetsförmedlingsanstalter, från fackföreningsledare och stora
företagare i Amerika. [1]
De tillfrågades beröring med emigrantagenterna synes i de flesta fall
bestå däri, att, sedan de genom annonser erhållit kunskap om de olika
linjernas agenter, de tillskrifvit dessa och därpå fått sig tillsända underrättelser
och broschyrer angående bekvämligheterna ombord å de olika emigrantångarna.
Dessa broschyrer innehålla, om ej alltid direkt lögnaktiga, så dock i hög grad
öfverdrifna beskrifningar. I ett fall erhöll den tillfrågade biljett genom
agentens ombud, som var den tillfrågades arbetsgifvare. I andra fall erhöllos
biljetterna genom tillbakavändande utvandrare, som voro ombud för Hvita
Stjärnlinjens agent i Kristiania. Enligt ett dylikt ombuds uppgift — han var själf
ombord på Cedric — hade agenten kommit till honom, när han landsteg i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
