Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - {Inledning}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för den amerikanska nationalkänslan, hvilken icke minst hos en invandrares
barn kan urarta till chauvinism. Och barn, som tillbragt några år i dessa
skolor, ha som regel icke lust att följa sina föräldrar till deras gamla
hemland, om hvilket de till på köpet torde vara illa underrättade.
Det var åtskilliga betingelser, man framhöll såsom oundgängliga, ifall en
återinvandring i större skala till Sverige skulle kunna komma i gång. Först
och främst gällde det att få till stånd en sådan tingens ordning, att de
reimmigranter, som blifvit amerikanska medborgare, snart nog må kunna finna sig
medborgerligt och legalt till rätta här i landet, drifva näring, inköpa och i
eget namn låta lagfara fastighet o. s. v. För det andra, gjorde man gällande,
vore det knappast tänkbart, att män, som lämnat Sverige vid t. ex. 17—20
års ålder och vistats därute 10—20 år, blifvit medborgare i Förenta staterna,
skapat sig en oberoende ställning och äro familjefäder, skola i något större
antal vilja komma hem och stanna här, så länge de före fyllda fyrtio år äro
nödsakade att i hemlandet fullgöra sin värnplikt. Och gång efter annan
tillspordes jag under samtal med svensk-amerikaner angående återinvandring,
huruvida icke en opinion för de återinvandrades befrielse från värnplikten
förefunnes i Sverige.
Bland dem, med hvilka jag hade sällskap under återfärden å
Cunard-linjens ångare »Saxonia» öfver Atlanten och å Wilson-linjens ångare »Rollo»
öfver Nordsjön, gjorde jag några förfrågningar angående deras löne- och andra
förhållanden därute. Jag lämnar här ett kort referat af ett mindre antal
samtal.
A. Ogift man. Eldare vid en verkstad i Minneapolis, Minn. Åtta
timmars arbetsdag. Daginkomst: 2 dollar. »Board» (inackordering med mat
och husrum) för 3½ dollar i veckan.
B. Ogift man. Senast jordbruksarbetare i Massachusetts. Upp till 15
timmars arbetsdag. Lön: 25 dollar i månaden jämte mat och logis, som
ingalunda fingo det bästa vitsord.
C. Gift, men barnlös. Omkring 35 år gammal. Reser hem i sällskap
med sin hustru efter sex års vistelse i Förenta staterna. I fem år har han
innehaft anställning som snickare vid Pullmans-etablissementen strax utanför
Chicago. Han har icke lidit af någon arbetslöshet. Arbetstiden är 10
timmar per dag och »half holiday» på lördagen. Dagsinkomsten doll. 2.75—3.25.
Arbetet utomordentligt hårdt. Framhöll bl. a. den otillfredsställande
lagstiftningen om arbetsgifvarnes ansvarighet vid arbetarnes olycksfall. Har hyrt 3
rum och kök för 9 dollar i veckan. Kunde visserligen anses ha lyckats
rätt bra där ute, men betonade starkt vanskligheterna. Och förklarade sig
ha, vid jämförelse med andra europeiska immigranter i Amerika, kommit
till den slutsatsen, att Sverige är ett af de bästa landen i denna världsdel.
D. Ogift man. Bor i Lynn, Mass. Elektrisk arbetare. Förtjänar doll.
2.25 per dag och betalar för helinackordering 5 dollar i veckan.
E. Skrädderiarbetare i Boston. Från Skåne. 23 år gammal, ogift. Har
vistats 4 år i Amerika. Förtjänar 4 dollar per dag, ibland därutöfver.
Den dagliga arbetstiden är under säsongen 12—13 timmar. I regel är en
skrädderiarbetare i Boston arbetslös 3—4 månader per år. Arbetslokalen är
trång. Ehuru Massachussetts är en af de stater, hvarest i detta land
fabriks- och verkstadslagstiftningen hunnit längst, kommer yrkesinspektören hit endast
en gång om året.
F. Ogift man från Dalsland. 28 år gammal. Sju års vistelse i
Amerika. Har nu senast varit filare och polerare vid en revolverfabrik i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
