- Project Runeberg -  Emigrationsutredningen : Bilaga VII : Utvandrarnes egna uppgifter /
88

(1908) [MARC] With: Gustav Sundbärg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Manliga utvandrare under år 1907

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

88 emigrationsctredningen. bilaga vit. utvandrarnes uppgifter.

kommer efter ile 3 åren, ha de ej kunnat fullgöra sina skyldigheter,
och då måste de ga ifrån det hela. Om de fullgjort sina åligganden,
få de ett nytt lån på 2,500 kr. som skall amorteras under 20—30 år.
Dessa pängar räcka emellertid ej till erforderliga byggen och att
samtidigt sätta upp jordbruket. Finge de nu jorden fritt, sa kunde
de taga ett hypotekslån på 4—5,000 kr. och bygga sina hus och
lefva på det själfva under tiden. Kronan finge värdet på jorden
sedermera i de skatter som tagas ut på den odlade jorden. Utan
att få jorden fritt ga dc aldrig i land med att bryta och odla upp
den. — Den langa beväringstjänsten vore också en väsentlig orsak
till svårigheterna. Hade man en liten gård, som man skötte med
tillhjälp af en eller två söner och dessa skulle i exercisen, så blef
det nödvändigt att taga främmande hjälp. Men reda pängar att
betala den hjälpen med finns ej, och då måste man sätta sig i skuld,
och skuld orkar ej en sådan gård att bära. »Jämtlänningen skulle
aldrig kunna reda sig på sin jord om ej »sörlänningen» vore. Den
skaffar honom möbler till hans hns och kläder att ligga pä och
medel att bygga med. men så tänker jämten också bara på hur han
skall kunna suga pängar ur sörlänningen.» Hvad skatterna beträffade,
så ansåg G. det var orimligt att beklaga sig öfver kronoskatten,
det var kommunalskatten som tryckte och han ansåg, att allmän
rösträtt skulle göra saken yttervärre: »då vände de upp och ned på
allting», (t., som kommit med båt från Trondhjem, var mycket
förbittrad öfver hur dåligt tredje klass passagerarna hade det på denna
linie, och ej mycket bättre hade han fått på det hotell de bodde pä
i Liverpool.

N:r 104.

Gift uian, O., c:a 60 år, frän Jämtlands län.

O. var änkling och hade sina 3 barn, en son och två döttrar, i
Amerika. Sonen hade som 17-åring tagit värfning vid ett
Stock-holmsregemente, men när de 3 åren voro slut, hade han icke dess
mindre kvar sin värnpliktsskyldighet. Att åter ga i tjänst tyckte
han blef för mycket, och så beslöt han att resa till Amerika. Han
hade nu varit där ett par ar och arbetat vid ett sågverk i Seattle,
där han förtjänade 4 dollar om dagen. Döttrarna, som voro 17 och
19 ar, hade rest ut till samma trakt för ett år sedan och hade tagit
plats hos en svensk familj för 20 dollar i månaden. När de kunde
språket, kunde de påräkna en lön af 30 dollar i månaden. O. var
själf sågverksarbetare och förtjänsten hade ej varit så dålig, 3-75
om dagen. Men sågverksarbetet pågick endast om sommareu och
under vintermånaderna måste han därför tjäna sitt uppehälle med
skogshygge. Detta var betingsarbete och förtjänsten var synnerligen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 22:24:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/emuutvandr/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free