Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Bref från svenskar i Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det vemodigt, ty man förstår mycket vill att gamla Sverige behöfver sina
söner ocb döttrar själf, men tänk hvilka skaror som komina hitöfver!
Kan något göras för att fa landets söner och döttrar att stanna hemma,
så är det utan tvifvel en god sak för landet. Många friska, starka
bonddrängar komma hit. och stanna i de stora städerna och gä hellre och sopa
golfven i en fabrik för 5 å 7 dollar i veckan än att gå nt på en farm,
som vore ofantligt mycket bättre för dem.
Förutom den arbetsbrist, som jag nämnde pä hösten 1891, som kanske
var den hufvudsakligaste orsaken till att jag lämnade Sverige, voro ock andra
orsaker. Jag kände det allt mer och mer otreHigt vid tanken på den sig så
hastigt utbredande socialismen, med sitt fräcka och råa tal. sina hotelser,
sitt gudsförakt ocb hän af allt heligt. Jag kände det såsom en laglöshetens
ande börjat släppas lös, och jag trodde då och tror ännu att detta icke
bådar något godt för Sverige. De ha utsått en säd, som säkerligen icke
kommer att bära några goda frukter. Dä ett folk börjar förlora tron på en
personlig (iud ocb en kommande vedergällning eller ett lif efter dettu och
lefver efter sina egna lustar och begär, föraktar både gudomliga och
borgerliga lagar, då börjar det kännas kusligt. Jag ville för ingen del komma att
stå under det socialistiska väldet, ty då kunde man lika gärna böja sig under
Kysslands knutpiska. Här är det vida bättre i det fallet. Där jag arbetar
äro vi oiukring 300 arbetare, men blott ett fåtal tillhöra någon fackförening,
då jag fråiirftknar fernissarna, ty de ha en förening. Ocb där en sådan
förening härskar, hvilken, om den leddes rätt, vore god - där är man aldrig
säker; en dag arbetar man och den andra kan man bli utkallad pa strejk
för en mycket liten orsak; kanske en agitatör blifvit förhatlig och afskedad.
ja, då kommer en s. k. walking delegat» och söker fa tirman att återtaga
honom. Nekas det, sa kallas arbetarna, som tillhöra föreningen, ut på strejk,
och sådant. sker tidt och tätt. Förhållandet å sådana ställen emellan
arbetare och arbetsgifvare är vanligen spändt ocb hårdt.
Andra orsaker kunde kanske framdragas, men de äro icke af något
betydande värde. Hvart man än kommer bär i världen, finner man alltid något,
som icke är såsom man önskar. Sa är det äfven här. Mycket är bra, men
åtskilligt kunde vara bättre. En sak, som jag mycket tycker om bär, är
den, att man sällan hör några titlar, llär se de mera på personen säsom
sådan, än på livad han sysselsätter sig med. Skolbildningen är här så
allmän, att en bildad, jag menar bokligt bildad person, ofta icke kan få en
bättre plats än en arbetare. Åtminstone icke mycket mer betaldt. Jag vet
många bokhållare och dylika personer, som genomgått högskola och
affärs-skolor, de få börja med (i å 8 dollar i veckan, ocb munga kanske aldrig
lyckas få mer än 12 ä 15 dollar per vecka. En vis man sade här för ett
par år sedan: Det har aldrig funnits någon tid, dä det varit sa många bil-
dade dumbomar (»Educated fools») som i den närvarande tiden». Här kan
en person, som äger naturliga gåfvor och talanger, komma lika långt som en
bokligt bildad man. En flicka, som gått bär i skola i nio är, i högskolan i
fyra år, i en affärsskola ett år, hon kan fä börja med 5 dollar i veckan
och får slutligen upp till 12, och en och annan 15 å 1«. En flicka, som
kominer frän Sverige, bon får 4 dollar i veckan om bon ar något rask,
snart 5, i>, 7 och kanske upp till 10 ä 11, ifall hon är en god kokerska.
Hon har då mat, rum och ofta ganska mycken frihet emellanåt. Flickan, som
sitter pa kontoret säsom stenograf eller bokhållare, hon har icke mer
anseende ¡in kokerskan eller husjungfrun.
Jag kunde vidare tala om kyrklig verksamhet, men det kanske inte hör
bit. För mänga af oss svenskar väger det doek mycket, och vi ha här all-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
