Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Bref från svenskar i Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nu var min enda tanke att genom mina händers arbete söka komma
mig upp i världen. Jag reste till en sockerfabrik men blef förskrämd, då jag
vid uppropet af arbetare såg flera hundra stå kvar utanför, sedan man tagit
in så många man behöfde i fabriken. Förgäfves sökte jag därpå få arbete på
fabrikerna och verkstäderna i Malmö. På en gata, där de rensade en kloak,
fick jag visserligen löfte om några dagars arbete, men då jag kom på
morgonen och ej kunde uppvisa något arbetsbetyg, blef jag mycket kyligt
af-visad. Jag ströfvade nu ut på landsbygden, och då jag till sist lyckades få
arbete på en gård nära Lund, blef jag af gårdsförvaltaren anvisad ett rum,
soui var det snuskigaste krypin jag någonsin sett. 1 sängen, där
kringstrykande luffare tingo dela logi med en af gärdens drängar, krälade det af ohyra.
•Jag arbetade likväl på gården två månaders tid men hyrde mig ett eget rum.
Sedan betorna voro upptagna, hjälpte jag till med tröskningen af silden och
hade samma betalning som gårdens öfriga arbetare, eller I t.h om dagen.
Det var ju ingen framtid att knoga vid eu ångtröska för kr. lv.o om dagen,
da kost och logi kostade mig 7 kr. i veckan, men jag stannade ändå till
tröskningen var öfver. Sedan fick jag afsked- På våren gick jag åter ut
för att söka arbete. Efter att ha rest på järnvägen från den ena
arbetsplatsen till den andra genom nära nog hela Skåne, kom jag i norra delen af
provinsen till en trakt, som liknade den halländska skogsbygden. Jag såg
små rödmålade stugor och kringgärdade trånga täppor, och önskan att äga
ett eget hem om än aldrig så ringa, en egen trång stenig täppa, en egen
liten halmtäckt stuga, som jag kunde peka på och säga: den är min, steg
upp i min själ. Och så satte jag mig ned på en tufva invid en af dungar
omgifven sjö, tog upp min anteckningsbok och nedskref en längre dikt. Den
första strofen lydde så:
Där skogens tempel skänker
mig skygd och ro
och insjöns bölja blänker.
där vill jag bo.
liland träden blomsterprydda
skall hon få stå,
min anspråkslösa hydda
ined halmtak på.
Men bur förvärfva köpesumman till detta egna hem? Mina händer
hängde slappa; ingen behöfde dem. Jag minnes, att när jag satt och tänkte
detta här, kom min blick att riktas mot en stor, svart molnvägg i väster,
och molnet var formadt liksom till ett vidunder, som räckte fram en hand
och ett pekfinger åt del håll, där solen nyss gått ned. Mina tankar drogos
nu till Amerika.
Jag bör dock tillägga, att. jag aldrig haft livad man kallar amerikafeber.
Det var nödvändighetens lag, som tvang mig ut pä västervåg. Då jag
förstod, att det. ej fanns minsta utsikt till att någonsin kunna förvärfva en
tumsbredd af Sveriges jord, om jag stannade k\ar där, utan i stället hade
nya vedervärdigheter, nya motgångar och en ständig bitter kamp för tillvaron
att motse, så föredrog jag att af två onda ting välja det minst onda.
Jag har nu varit i Amerika något, öfver fyra år, liar aldrig baft svårt
att erhålla arbete och har ingen dag arbetat under lägre timpenning än 30
cent, fastän jag icke är yrkesskicklig.
Min åtrå står dock alltjämt till mitt gamla fosterland, och då jag nu är
i stånd att när som helst kunna förverkliga den önskan jag hyste, dä mina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
