Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Bref från svenskar i Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
löjtnanter, ocli de skulle äfven vara adel till börden. Men ack, jag kunde
gråta då jag kommer ibåg huru dot var. Vi tjänare voro alla soru slafvar,
och vi voro sä glada 0111 vi ända bara sluppo gräl. Om vi inte bugade oss
sä artigt som de ville, så glodde de på oss som de velat rifva oss i stycken.
Och detta, skulle kallas fint folk, bildadt folk. Jag blir arg, då jag tänker
på de stackars Hickor, aom skola vara slafvar. Jag reste hit till Amerika,
och här har jag arbetat för folk som jag kan kalla folk. Jag har arbetat
för amerikaner och fått god betalning och god mat och blef omhuldad som
en människa. Jag skulle önska att alla svenska flickor kunde komma hit.
N:r 282.
J. T., Idaho. Från Västernorrlands län.
Jag föddes den 10 juni 1854 i Medelpad. Min fader var bonde. Vi
voro 8 syskon. Genomgick folkskolan, kom till konfirmationen. Här fick jag
veta det jag vid 8 dagars ålder genom ett dop var bortlofvad till en för mig
okänd gud, tro och religion. Alltså utan mitt samtycke och min begäran
frånröfvad mina viktigaste rättigheter. Ilvad liknar mera mannen i
röfvarc-händer? Här lägges första grunden till den svenska medborgarens slafveri,
hvaraf emigrationen är en följd. Vid 21 år blef jag starkt religiös, och i
denna sinnesstämning fullgjorde jag mina beväringsskyldigheter. Vid 23 år,
och drifven af religiösa bcvekelscgrunder, begaf jag mig till ett
seminarium att studera. Ilär kom jag in som auskultant långt efter terminens
början. Nu gällde det för mig att hinna både med och upp de andra, som
hade ett långt försprång. Ung och frisk, tog jag i af alla krafter. Men
hvilket arbete! Vid terminens slut var jag dock jämngod med mina
kamrater. Mötte bindor i religionen och måste, innan jag hunnit lära mig tarans
och hjältarnas språk», sluta. Stannade hemma ett. år. Så bogaf det sig att
det blef prästval. Rösterna räknades där hemma efter målskatt. En vanlig
bonde hade från 10 till 15 mål; den senare hade alltså liktydigt med en
half röst mer än den förra. Där funnos tvänne bruk med masugn och stång-
järnshamrar, hvilka mod sina 500 mål gjorde slag i saken, d. v. s. de
bestämde bvilken präst vi, för rösträtt omogna bondsöner, torpare och vanliga
arbetare, borde hafva. IIvad säg jag i svenska statskyrkan? Där maste
gifta, anständiga och moraliska kvinnor träda fram i kyrkan och inför en
hel församling samt af en präst förklaras för och utpekas som syndare,
endast därför att de, inom äktenskapets gräns, hade eftcrlefvat naturens och
framåtskridandets lag. Nej, kommen hit, kvinnor! Om jag ej misstager mig,
betalar den franska regeringen premier åt kvinnor med mänga barn, med
andra ord: kvinnor med mänga synder. Några brefskrifvare yrka på krigs-
maktens afskaffandc och därmed skatterna. Huru kunncn I begära sådant?
Men så slet jag af mig don svenska tvångströjan och reste till Amerika,
förnämligast af religiösa skäl. Men äfven brödfrågan såg mörk nt. Såg många
svåra skilsmässor orsakade af Sveriges trångbröstade regeringsform. Men i
Stockholms slott mår man godt och vårdar sig ej om småsaker. Kommen till
Amerika, lärde jag mig murarcyrket och har nu de senare 17 åren haft från
5 till 7 doll. om dagen. Får tro som jag vill, myekot, litet clier intet.
N:r 283.
N. N., Washington. Från Västernorrlands län.
Ser att moder Svea vill veta, hvarför så många af de unga lämna henne.
Undertecknad är född i östra Medelpad, där jag fick min skolundervisning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
