Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88 EMIßRATrOXSUTREDXIXGEN. EII,. II. UTVANDIUNGSVÄSENDKT I SVER[GE.
hinder. Att de på detta utflyttningsbetyg skola kunna emigrera äfven
sedan de inträdt i värnpliktsåldern, strider tydligen mot lagens mening.
Och analogt förhåller det sig ofta med begagnandet af meddeladt
utvandringstillstånd: »många finnas», meddelar befälhafvaren för Åmåls
rullföringsområde, »som först flera år efter erhållande af
utvandrings-tillstånd begagna sig af detsamma». Af betydelse blir detta därför,
att ynglingarna under mellantiden gärna uteblifva från
inskrifnin-gar, öfningar och mönstringar och härutinnan föregå öfriga
värnpliktsskyldiga med dåligt exempel. Och äfven ur formell synpunkt
oförsvarlig synes den medelst gamla tillståndsbevis företagna
utvandringen vara när t. ex. på detta sätt — såsom chefen för Västerbottens
regemente påpekar — personer utflytta, som af de militära myndigheterna
äro påförda böter; ett villkor för beviljande af tillstånd till
utvandring är nämligen städse, att sökanden uppfyllt dittillsvarande
förpliktelser som värnpliktig, eller eventuellt gäldat för försummelser i
detta afseende honom ådömda böter.
Sist. må, i fråga om detta ämne anföras ett par omständigheter
vittnande att frågan om den olagliga svenska utvandringen öfver
Norge och Danmark varit föremål för våra myndigheters
uppmärksamhet äfven oafsedt här ofvan relaterade framställning af
generalkonsul Berencreutz.
Enligt uppgifter i tidningarna år 1903 skulle, på initiativ af
länsstyrelsen i Jämtland, en öfverenskommelse hafva träffats med
polismyndigheterna i Trondhjem, att svenska emigranter därstädes ej skulle
tillåtas embarkera utan att medföra laga flyttningsbetyg frän
Sverige. För att få visshet huru härmed förhöll sig, särskildt efter år
1905, vände sig Em i gr at ionsu tr ed n i n gen med begäran om upplysning
till svenska konsulatet i Trondhjem. Frän konsulatet inkom därvid
följande af polismästaren i Trondhjem afgifna förklaring:
»I anledning av det ærede konsulats skrivelse av 22:de f. md.
vedkom-mende expeditionen av svenske utvandrere over Trondhjem tillåter man sig at
mcddele, at disse paa samme maate som andre frcmmcde avfordres
lcgitirna-tionsdoknmcnt for at konstatere rigtigbeten av opgivet navn, ålder og
hjeni-sted; dette vil for svenske utvandrere i almindclighet bringes paa det rene
ved et dokument svarende til vore almindclige presteattester — ved et
saa-kaldt »Freidbetyg»; — derimot avfordres svenske utvandrere hverken hcr eller
saavidt vites ved landets øvrige emigrationscentrcr utllytuingsbetyg; i hvorvel
man ved expedition av svenske utvandrere altid foresporger, om de er i
be-siddelse av saadant. At fordre saadant bevis vilde förövrigt være av liten
praktisk betydning, idet man likeoverfor de, der ikke maatte være i
besid-delse av beviset, dog savner lovlig adgang til at hindre avreise fra Trondhjem
eller andre norske byer. idet de som passagercr med almindclige ruteskibe jo
har anledning til at løse »Nordsjøbiltet» alene over til England.
Trondhjem den 4 januar 1909.
H. Jelstrup.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
