Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
påverkan tiIil utvandring från svenskarne i amerika. 138
Dc hafva nemligen bär skördat Majs ocb det arbetet betalas efter Acord, sa
att jag liar kunnat förtjänt litet mer. Annars betalas en arbetare här med
’jugo till tjugofem dollar i månaden. Men Tlct är blott åtta månader 0111
aret, den andra tiden arbeta de vanligtvis för maten blott, men det blir blott
några timmar hvar dag när de sköta om djuren. Jag skrifver och det är
sanning att en arbetare, som arbetar bos cu boude bär i America har flera
gånger båttre än dou, som arbetar hos en bonde i Swedeu. Det finnes
Svenske arbetare, som arbetar liiir och som äro gifta i Sweden, som skickar
hein en åttahundra kronor till sin familj hvarje år. Men är det bra pa det
viset sä är det sämre med klimatet bär, det är så förskräckligt varmt pä
Sommaren och så kallt på vintern, ünder hetatste tiden på sommaren visar
termometern ända till 100 grader varmt efter Fahrenhaits hvarenda dag. Nu
i dag när jag skrifver detta bref är det riktigt vinter, det snöar oeh blåser
att ingen meniska kan vara ute, men vintern är dock kortare här än i
Svedeu. .lag vet inte om jag kommer att stanna här på trakten längre än
till våren, jag kommer nog troligtvis att resa någon annanstans till våren och
söka arbete, .lag tycker inte riktigt om att lefva här ute på slätten, det
tinnes ingen sjö och ingen skog här och det är svårt att lefva det förutan,
når inan är van vid det. Alla som äro här i America tänker inte på
någonting annat än att förtjena pengar, och den som vill spara pengar lülr han
skall arbeta hos farmarc. Det märkliga är att jag har kommit till ett County
eller Landskap der inga spritvaror får försäljas. Det går verkligen bra utan
spritvaror, Jag har inte sett en rusig meniska sedan jag kom till denna trakt.
Folket här är ett bra folk, och det fastän en stor del inte har hört talas
(|m någon Gud eller någon religion. I-Iär i folkskolorna undervisas inte heller
barnen i någon reliegon, men jag ser ingen skilnad på barnen för det. Du
skrifver alf. många som reser till America förgylla)- det och skrifver att det
är bättre här än hvad det är. .lag kan hälla med dig om det, ty den som
reser till Amcrica föreställer sig vanligtvis att han här skall förtjena pengar
nian att behöfva arbeta sä hårdt. Men det är inte sä man får arbeta mycket
hårdare här än hemma i Sweden, oaktadt det, att arbetstiden är något kortare,
•’ag kom inte att omtala i det förra brefvet att jag arbetade fem dagar i
f liicago, jag har tegel och bruk och liade l dollar 75 cents om dageu. Huset
blef färdigt, sä att jag fick inte arbete der längre. Det är vanligtvis det
törsta arbetet, som alla som reser till någon stad här i America fär försöka,
och är det då någon som inte är van att arbeta så hårdt sä blifver det svårt.
Derföre skrifver jag äfven denna gäng att ingen, som inte är van att arbeta
sa hårdt, skall resa hit till America. Det var dock blott åtta timmars arbete,
t>’ murare och snickare hafva här i Chigago blott åtta timmars arbetsdag.
Men för fruntimmer är det, bättre att arbeta här, jag menar nu den som
skall tjena. De hafva här mera betaldt, och det är äfven mvcket lättare att
tjeu a. här än hemma i Sweden. Det märkliga här är att. cu Jungfru här
aldrig borstar några skor at, sitt herrskap titan det får de göra sjelfva. Ku
tjenare säger alltid du at dem hon tjenar hos, föresten alla meniskor säger
!’är du åt hvarandra både i städerna och pä landet. Det skall blifva svårt
oni mail kommer till Sweden nägon gäng att vänja sig utaf med det.
.la nu har ni Jul i Sweden när du lar detta bref, här i Amcrica fira dc
|"te Jul så högtidligt som hemma. Jag önskar jag skulle vara i Stockholm
’ Jul hos vänner och släktingar, men jag är dock glad att jag kunde skicka
llem cn slant till min lär och mor, så att. dc kunna fa fira Jul ordentligt.
Jag slutar nit brefvet för denna gång önskande dig af allt hjerta en glad
0ch treflig Jul, ocb med den önskan att du skrifver till mig snart igen.
Axel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
