Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utan hvad ni sjelf tänker. Säg mig alla min
karakters lyten.”
”Alla! Det vore obarmhertigt eftèr en så
lång dagsresas besvärligheter,” inföll Russell
skrattande.
Båda dessa vänner reste vid närvarande
tillfälle från Oxford till Vivian-Hall (i ***sbire),
Vivianska familjens praktfulla herresäte.
Russell, ehuru blott några år äldre än Vivian,
hade varit hans guvernör vid akademien, och
sedan blifvit hans förtrolige vän.
Efter ett uppehåll återtog Vivian: ”Nu,
då jag kommer att tänka derpå, Russell, är
det er skull om jag har några fel. ’ Sade ni
icke, att allt kan uträttas genom uppfostran?
Och är icke — ehuru alltför ung och
hygglig att vara en sededomare — är ni icke
min ledare, rådgifvare och vän?”
’”Men detta har jag blott haft äran att
vara de tre sista åren,” svarade Russell. ”Jag
tror, att all sann uppfostran eger en
förnuftig, men ingen magisk förmåga. Huru
kunde jag väl på tre år omgöra sjutton föregåen*»
de års verk?”
”1 fall ni då ej vill låta mig tadlaer,
måste jag tadla min mor.”
”Er mor! Jag föreställde mig alltid, att
hon egnat synnerlig omtanka åt er tidiga
uppfostran, och hela verlden säger, att
lady Maria Vivian, fastän ett fruntimmer på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
