Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
modet,, är utmärkt bildad ocb huslig; och
att döma af hennes bref till er, dem ni visat
mig, skulle jag tro att hela verlden har rätt.”
”Så- är det; men likväl har jag ej orätt,
min mors ömhet var Öfverdrifven. IVi vet
jag var enda barnet; min far förlorade jag
tidigt, och en qvinna, må hon vara än så
känslofull, kan icke väl uppfostra,en enda
son, utan, något manligt bistånd. Min mor
gick för långt i sin omsorg om mig; hon
fullproppade mig med tidiga varsamhetsreglor;
hon var så rädd, att jag någonsin skulle
begå eller säga en dårskap, att hon afvägde
hvarje af mina ord och ledde hvarje min
handling. Så uppvexte jag, van att se med
hennes ögon och döma med hennes förstånd,
tills jag slutligen befanns hvarken ega egna
sinnen eller tankar. *£iär jag var på
trettonde året, började min mor tycka, att jag icke
var nog manlig för mina år, och att mitt
lynne var alltför eftergifvet och ohestämdt.
Icke underligt! Hade jag ej alltifrån vaggan
varit nödsakad att gifvo efter, och blifvit
vand. att aldrig besluta på égen hand!
Betagen af skräck, skickade mig min mor till
skolan i–––-, för att genast göra en man
utaf mig. Der gjorde man mig, med all
behörig skyndsam het, flat öfver hvarje god
sak jag lärt hemma; jag var underlägsen i
gamla språken, men öfverlägsen i allmän
bildning. Denna var dock af ringa värde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
