Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TVIed stor ängslan och mycken nyfikenhet
vädjade Vivian till den sistnämnde. Han
bedyrade sig ingenting veta, ingenting
misstänka, åtminstone tofdes han ej yppa något;
ty ,saken var en grannlaga
familjangelägenhet , och hvarje tänkande man borde i thy
fall pröfva med egna ögon. Småningom
yppade presten likväl sitt hjertas mening, och
antydde långt mera än kaptenen eller
juristen låtit förstå. Vivian påstod ännu, i de
varmaste uttryck, att hans vän Russell
omöjligt vore tadelvärd. Pastorn upprepade
endast ordet vein med en egen tonvigt, och
lemnade honom med ett tviflande löje åt
sina egna betraktelser.
Dessa voro qvalfulla; ty, ehuru han
försvarade Russell mot andras anfall, hade han
icke tillräcklig sinnesstyrka att sjelf
fullkomligt emolstå misstankans och svartsjukans
in-gifvelser,, serdeles när de blifvit bekräftade
af så många samfällda intyg. Han egde ej
•vidare mod att genast gå till Russell,
meddela honom sitt frieri till lady Julia, eller
tala till honom om någon af sina hemliga
känslor, utan vände om på trappan, som
förde till hans väns rum, och beslöt gifva akt
på Russell med egna ögon, innan han fällde
utslag om sanningen eller grundlösheten af de
beskyllningar man gjort honom. Men tyvärr
befann sig Vivian ej mera i en ställning att
kunna observera med egna ögon; hans
/T<Gtf5
i 3 JU 9u ‘
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
