Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vivian ernade säga, den han sjelf hade
förverkat, men stannade och tilläde blott —
"den husliga söllbet, jag anser utgöra
höjden af mensklig lycksalighet, och den ingen1
bättre förtjenar än ni, min bäste vän.”
Russell gissade lätt, alt den stackars
Vivian ej uppnått denna höjd> af mensklig
lycksalighet genom sitt eget giftermål, men var
en för ömsint och förtänksam vän att saga
ett ord, som kunde smärta honom i ett så
grannlaga ämne. Vivian var känslig derför;.
men att efterlikna Russeils skonsamma
tystnad i vissa hänseenden,* erfordrade en
styrka , ett tålamod, hvnrtill han ej var i stånd.
I början hade han besluti t att icke nämna’
ett ord för Russel! orn husliga lidanden; men
de hade icke varit många timmar tillsamman,,
innan Vivian gaf fritt lopp åt sin klagan,
och erkände huru bittert lian ångrade sitt
giftermål.
*Af hvilka bevekehegrunder ert val än
bestämdes,inföll Russell, ”så* betänk, alt det
afslöts för lifvet; framhärda såledesderi, och
rättfärdiga det. Framför allt*, sök att
bereda’er egen* säIIhet med de medel, som ännu
stå i er makt, i stället att förlora-ert lynne
med onyttig saknad. Wi är förenad med en
hustru, som-efter ert eget vittsord är
utrustad med bvarje aktningsvärd egenskap. I
vissa fåll instämmer hon ej med er smak; men
ak tå* icke på dessa r och* ni’ skall- bli lycklig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
