Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - På vandrarstråt i Europa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
att värden fann, att Wivallius genom arresten just ej
blef bättre i stånd att betala.
De ständiga fångelseuppehållen hade dock möjligen
gifvit äfventyraren en viss hemlängtan, och då han fått
mer än nog af den »experiens», som han genom sina
resor velat förvärfva, så tyckes han hafva tänkt på att
vända tillbaka till Sverige — om det nu var meningen
eller om han hade någon annan plan, som han ej ville
ut med. En resa till Sverige var då — i början af 1629
— i hvarje fall icke någon lätt sak. Hela norra
Tyskland var då Öfversvämmadt af Wallensteins trupper, och
för dem råkade äfventyraren ut, när han kom till
Magdeburg. Wallenstein — berättar han — förmenade, att jag var
en svensk spejare och ville ändtligen hänga mig, men
öfverste Altringer bad för mig, och så fingo de veta, att jag
några år varit borta från Sverige och vandrat, förnummo
äfven, att jag hade någon förfarenhet uti världsliga saker.
Då Wallensteins fältherre Arnim vid denna tid skulle göra
ett infall i Preussen för att förjaga svenskarne, tillsporde
Wallenstein Wivallius, om han icke ville blifva Arnims
sekreterare och tjäna kejsaren. Han gjorde honom stora
pro-misser och erbjöd honom »gyllene bärg», tillsade honom
gradum nobilitatis o. s. v. Men Wivallius var naturligtvis
ståndaktig och förklarade sig blott vilja tjäna sitt
fädernesland. Då han emellertid bad om respit att betänka
saken, sattes han i förvar i Closter Lietzke i Jerichow-.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
