Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Epilog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212
gården i Wivalla, förde han processer om allt möjligt
— till och med i den utsträckning, att man nästan får
ett intryck af, att han betraktat dessa småprocesser
såsom en liten rekreation under landtlifvets enformighet.
På vintertinget 1649 stämde auditören sin granne Per
Månsson i icke mindre än fem mål: därför att denne
vid höbärgningen kört öfver hans ägor, vidare för ett
parti halm, för det tredje för ett sto, hvilket Per
Månsson skadat för honom, för det fjärde för »en
befängd ko» och för det femte för »ett ölfat». Man kan
därför ej undra på, att de förbittrade grannarna läto
Wivallius kroppsligen känna deras misshag, och då han
en gång sökte hindra några drängar att stjäla hö från
Wivalla, fick han »11 blånader och blodsår i hufvudet
och annorstädes», hvilket han rätten »klageligen gaf
tillkänna». Alldeles ovan vid dylika handgripliga
tillrättavisningar var han för öfrigt icke, ty redan under sin
advokatbana i Stockholm hade han af vederparten blifvit
»slagen tre mordiska sår med en knif».
1648 hade Wivallius såsom vi sett fått skattefrihet
för Wivalla, och då han med ingången af året 1651 tog
afsked från auditörsplatsen, kunde man häraf frestas att
tro, att hans afsikt var att blott egna sig åt egendomens
skötsel. Men anledningen till hans afsked var rakt
motsatt. Han slutade såsom auditör, därför att han i
Stockholm fått en annan plats — hvilken har jag tyvärr ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
