Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första tidehvarfvet. Norra Amerikas äldsta historia. Landets befolkning - I. Högbyggarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
årsringar å den mark, hvarest skördar fordom vaggat. I ruinerna af de
byggnader, som toltekerna uppförde i Mexiko, efter det de lemnat För.
Staterna, växa nu träd, sotn mäta 10 fot i omkrets, och vegetabilisk mull
har hopat sig till en höjd af 9 fot öfver templens golf, sedan de sist tram¬
pades af menniskofot. Att all tradition rörande högbyggarne redan var
utdöd bland indianerna, då de första europeerna hit ankommo, är också
ett bevis på, att en tid af måhända 2,000 år förflutit sedan förstnämnda
folk här hade sina bostäder 1).
Vi vilja nu kasta en hastig blick på toltekernas (högbyggarnes) öden
i Mexiko och på den kultur, som här uppblomstrade under en aflägsen
forntid.
Då toltekerna kommo till Mexiko, innehades landet af flera folkstam¬
mar, bland hvilka de mäktigaste voro colhuancnui, som invandrat från
Tabasco (beläget mellan Tehuantepec och Yucatan), samt de krigiska
chichimekerna. Det förstnämda folket egde en viss grad af civilisation,
det sistnämda var dex-emot ett nomadfolk, som lefde af jagt och fiske.
Efter en tid förbundo sig toltekerna med chichimekerna, och underkuf-
vade colhuanerna samt eröfrade konungariket Xibalba, som inom sina
gränser inneslöt Guatemala, Yucatan, Tabasco, Tehuantepec, Chiapa,
Honduras och måhända hela södra Mexiko 2 .
Det säges enstämmigt af alla mexikanska och spanska historieskrif-
vare, att toltekerna vid sin ankomst till Mexiko “voro väl bevandrade i
åkerbruket och i många af de mest nyttiga mekaniska yrkena samt att de
voro skickliga metallarbetare och uppfinnare af den tideräkning, som se¬
dan användes af aztekerna.“
Det rike, s«m toltekerna eröfrade, egde bestånd i flera århundraden,
men försvagades slutligen genom krig, hunger och pest samt sönderföll i
flera småstater. De förut underkufvade folken gjorde sig mer och mer
oberoende, till dess de slutligen upprättade sjelfständiga riken. Dessa
■ folkslags forntid är, liksom toltekernas, höljd i mörker. Först med gry¬
ningen af det 14:de århundradet börjar historien att kasta ett sparsamt
ljus öfver deras Öden. Prescott, efter hvilken vi meddela det liufvudsak-
ligaste af nedanstående uppgifter, upplyser, att chichimeker, acolhuaner
(colhuaner?) och azteker, under denna tid innehade makten i Mexiko.
Chichimekerna voro ett vildt och ohyfsadt folk; acofhuanerua i riket Tez-
cuco egde deremot en viss grad af bildning. Omkring 1418 e. K. under-
kufvades de af en närboende stam, tapanekerna; men tillkämpade sig
slutligen sjelfständighet under den förträfflige fursten Nezahualcoyotl,
hvilken seclan styrde riket på ett berömvärdt sätt till sin död 1470. Un¬
der hans regering afslöts ett förbund mellan de tre konungarikena Mexi¬
ko, Tezcuco och Tlacopan. Inom detta förbund tillvällade sig aztekerna
i Mexiko snart hegemonien och makten öfvergick till dem nästan helt och
hållet efter den tezcukanske konungen Nezahualpillis död 1515. De kri-
1) Baldwin antar att 2,000 år förflutit sedan högbyggarne lemnade
Ohio-dalen.
2) Desssa uppgifter äro hemtade ur “Ancient American History" af
J. D. Baldwin. Prescott påstår att chichimekerna, aztekerna och acolhu-
anerna (colhuanerna?) inträngde i landet först 100 år efter det tolteker-
nas välde gått under.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
