Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första tidehvarfvet. Norra Amerikas äldsta historia. Landets befolkning - I. Högbyggarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7
giska aztekerna invandrade till Mexiko från Nicaragua och Cuscutlanl)
omkring år 1090 e. K. och anlade år 1325 sin hufvudstad Tenochtitlan,
som sedan efter krigsguden Mexitle kallades Mexiko. Af de undcrkuf-
vade toltekerna hemtade de sin civilisation, på hvilken de sedan inympa¬
de sitt barbari. Deras välde tillväxte hastigt, så att det i början af ltfrde
århundradet sträckte sig från Atlantiska till Stilla hafvet samt inneslöt
inom sina gränser de aflägsnaste delarne af Guatemala och Nicaragua.
Det lyckades dock aldrig för aztekerna att fullkomligt underkufva de
gamle toltekernas ättlingar; och oenigheten mellan de olika folkstam-
marne bidrog icke ringa till väldets fall år 1520, då den spanske befäl-
hafvaren Cortez med några hundra spaniorer och de med dem förbundne
tlascaltekerna och andra folkstammar störtade den aztekiske kejsaren
Montezuma II från thronen. Aztekerna jemte Mexikos öfriga innebyg¬
gare bragtes derefter i andligt och verldsligt slafveri. Först i våra dagar
har landet genom strid återvunnit sin länge saknade sjelfständighet; dess
gamla civilisation är dock för alltid utplånad från jorden.
Denna civilisation var en sammansättning af skenbart oförenliga
motsatser; den bar prägeln både af verklig bildning och af barbari. “Allt,
hvad som i Mexiko förtjente namn af vetenskap, kom från toltekerna,“ sä¬
ger en berömd historieskrifvare; och man kan med samma rätt säga, att
nästan allt, som vittnade om grymhet och vidskepelse, kom från deras ef¬
terträdare. Genom att betrakta de sednares civilisation kan man dock
få en någorlunda klar föreställning om den andliga utveckling, till hvil¬
ken Norra Amerikas äldsta innebyggare hunno. Den aztekiska civilisa¬
tionen är en spegel, i hvilken grunddragen af toltekernas kultur skönjas.
Aztekernas styrelsesätt var valmonarki. Konungen valdes bland den
aflidne furstens bror- eller systersöner, men fick icke tillträda regeringen
förr än han genom ett segerrikt fälttåg mot rikets fiender förskaffat sig
ett stort antal fångar, hvilka vid kröningen offrades åt gudarne. Konun¬
gen vär omgifven af orientalisk lyx. Ingen österländsk sultan eger ett
större harem än hvad Montezuma egde och knappast någon af Persiens
herrskare spisade läckrare rätter än dem, hvilka af ädlingar serverades
på den mexikanske konungens bord. Vid hans hof iakttogs den största
etikett. Ingen ädling, huru hög hans samhällsställning än var, fick fram¬
träda för konungen utom med nakna fötter och nedslagna ögon samt in¬
höljd i en grof mantel. Vid monarkens sida stod ett hemligt råd bestå¬
ende af de förnämsta ädlingarne i riket. De andlige utÖfvade också, isyn¬
nerhet under kejsaredömets sista tid, ett icke ringa inflytande på rege-
ringsärenderna.
Statsinkomsterna voro stora och bestodo dels af kronodomänernas af-
kastning, dels af skatter ‘än natura" från godsen nära hufvudstaden och
dels af skatt å landets jordbruksalster och manufakturvaror. Ilvai och
en#om vägrade att betala sin skaft, kunde säljas såsom slaf. Om en upp-
bördsman begick det minsta bedrägeri vid uppbörden, blcf han strängt
straffad.
Den lagstiftande makten tillhörde konungen; dock fanns i hvar och
en af de större städerna en öfverdomstol, vid hvilken skipades lag och
rätt i tvistemål och brottmål; och fick från denna domstol ingen vädjan
1) Baldwin Ancient 4m. The Aztec Civilisation, sid. 218—219.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
